Kulturrådets budgetunderlag 2017–2019 1
främst att visa sig på längre sikt. Redan nu kan
dock exempelvis konstateras att Norrbotten, en av regionerna som fick förstärkta medel, utvecklat verksamheten inom bild- och formkonstområdet och med en strateg för nationella minoriteter. Exemplet visar att förstärkt finansiering kan ge utrymme för vissa strategiska prioriteringar med positiv inverkan för kulturutvecklingen. Generellt är dock pris- och löneomräkningen för låg för att skapa tillräckligt utrymme för att Kulturrådet ska kunna göra prioriteringar av det slag som gjordes 2014. Strategiska prioriteringar är av stor vikt för att svara mot regionernas utvecklingsbehov och möjliggöra särskilt angelägna utvecklingssatsningar av permanent karaktär. Vidare kan de möjliggöra utveckling av bland annat den professionella danskonsten och bild- och formkonsten, bidra till konstnärlig förnyelse och utbyggnad av regional kulturell infrastruktur samt öka möjligheterna att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utan ökat ekonomiskt utrymme på anslaget är omfördelningar mellan regioner nödvändiga för att Kulturrådet i tillräckligt hög utsträckning ska kunna prioritera angelägna utvecklingsinsatser. Inför fördelning av årliga bidrag för 2017 har Kulturrådets styrelse därför aviserat att upp till två procent av det totala tillgängliga beloppet viks för särskilda prioriteringar. Flera regioner och landsting har dock en svår ekonomisk situation under de kommande åren, vilket kan göra omfördelningar extra kännbara och i värsta fall medföra minskad tillgång till kultur i vissa regioner. Om anslaget ökades med två procent, motsvarande 26 miljoner kronor, skulle utveckling möjliggöras utan omfördelning mellan regioner. Kulturrådet anhåller därför om att 26 miljoner kronor tillförs anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Cirkus Cirkör Inom anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet fördelas även bidrag till de regionala verksamheter i Stockholms län som regeringen pekar ut i Kulturrådets regleringsbrev.11 het som är unik i landet och som även till stor del verkar internationellt. Cirkus Cirkör är Sveriges enda institution, och den enskilt största arbetsgivaren, inom cirkusområdet . Även om Cirkör är baserade i Botkyrka bedrivs verksamheten till stor del utanför Stockholms län. Under de senaste åren har majoriteten av föreställningarna ägt rum i andra regioner i Sverige eller utomlands. Cirkus Cirkör är ett nav för cirkuskonsten i Sverige, exempelvis genom sin labverksamhet där aktörer inom den fria sektorn ges möjlighet att utvecklas genom residens i Cirkörs lokaler. Cirkus 10 Cirkörs stora betydelse för cirkuskonsten nationellt sett gör att det finns anledning för staten att ta ett större ansvar för verksamhetens finansiering. Cirkus Cirkörs ekonomi är i dagsläget ansträngd. Det äskade tillskottet om 26 miljoner kronor på anslag 1:6 skulle öka Kulturrådets möjligheter att genom ett ökat bidrag till Cirkus Cirkör ge verksamheten tryggare finansiella villkor. Nya områden i kultursamverkansmodellen Från och med 2015 utgör läs- och litteraturfrämjande – jämte biblioteksverksamhet – ett område inom kultursamverkansmodellen. Anslaget har dock inte förstärkts för detta. Under 2015 har den statliga utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) föreslagit att arkitektur, form, design och konsthantverk ska utgöra ett område i modellen. Kulturrådet anser att inga områden bör läggas till modellen utan utökad finansiering. Viss verksamhet inom form och design får redan idag finansiering genom kultursamverkansmodellen, främst inom museiområdet. Finansieringen för de regionala verksamheterna är idag så ansträngd att ytterligare områden inom modellen knappast kan leda till någon utveckling, såvida inte ytterligare medel tillförs modellen.. Tidigare har Kulturrådet i flera sammanhang betonat vikten av att mer medel tillförs för läs- och litteraturfrämjande verksamhet inom kultursamverkansmodellen, vilket dock inte skett. Genom det ovan föreslagna tillskottet om 2 procent till anslag 1:6, samt ett ökat ekonomiskt utrymme för regionala utvecklingsbidrag bedöms det finnas förutsättningar att stimulera utveckling inom läs- och litteraturfrämjande. Om ytterligare områden ska finansieras inom modellen behöver anslaget förstärkas ytterligare. En av dessa är Cirkus Cirkör – en verksamSamverkan och samråd I kultursamverkansmodellen ingår att regionerna ska samråda med det professionella kulturlivet och civilsamhället. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2016 att samverkan särskilt bör ske för att göra civilsamhällesaktörer mer delaktiga. Riksdagens utvärdering av kultursamverkansmodellen belyser viss problematik med samråden för både civilsamhället och det professionella kulturlivet.12 Det finns anledning att mer fördjupat undersöka hur samråden fungerar och hur de kan utvecklas. Kulturrådet vill, precis som i tidigare budgetunderlag, framhålla vikten av att de nationella minoritetsföreträdarna ges förutsättningar att möta det allmännas ökade kunskap om och intresse för att arbeta i enlighet med minoritetslagstiftningen. En ökning av stödet till nationella minoritetsorganisationer inom anslag 7:1 skulle öka minoritetsorganisationernas möjligheter att utgöra en sam11. Stockholms län är för närvarande den enda regionen som står utanför kultursamverkansmodellen. 12. Kulturutskottet (2015), sid 128-142