Forskningssupplement 44 1
kvantitativa som de kvalitativa – antyder att spe
cialisttjänster dessutom är mer ovanliga än chefstjänster, vilket rimligen innebär att många socialarbetare inom och utom organisationen konkurrerar om varje specialisttjänst. Däremot lyfter flera informanter fram att specialisten bör befinna sig nära handläggarna för att komma till sin rätt. Verksamhetschefen i Haninge förklarar: Just nu så är hon med våra gruppledare ganska mycket, för det blir ju gruppledarna som behöver ge henne uppdraget för de vet ju precis vad det är som är mest angeläget och vad man behöver prioritera... (Verksamhetschef, Haninge) VARFÖR EN SPECIALIST? Men varför behövs en specialist? Verksamhetschefen i Borlänge ställer frågan: För det första är frågan: måste vi ha en? Varför då? Är det för att utveckla duktiga socionomer som finns eller är det för att lösa vårt uppdrag… Vi har ett uppdrag att lösa och vi behöver kanske mer titta på vilka olika roller vi har, och i det blir det ju i konsekvens att man kan paketera om det till specialistsocionomer. (Socialchef Borlänge) Av intervjuerna framgår det att satsningar på specialisttjänster ofta föregåtts av ekonomiska överväganden: lönar de sig? De chefer som intervjuats är dock ganska eniga om att det vore kortsiktigt att inte satsa på specialisttjänster och att nyrekryteringar. Dåligt underbyggda beslut till följd av bristfälliga utredningar kostar i längden betydligt mer än att skapa stödtjänster. HÖJA OCH SÄKRA KVALITET Specialisttjänsterna förväntas höja kvaliteten på det utförda arbetet. Socialchefen i Kalix ställer till exempel kortsiktiga ekonomiska vinster mot det ansvar som socialtjänsten har: Ja man kan ju välja mellan kronor och att inte försöka åstadkomma de här lösningarna, men då vet man å andra sidan att man inte uppfyller lagens krav på handläggningstider. (Socialchef, Kalix) Flera informanter menar att specialisttjänster kan ge förutsättningar som behövs för en god introduktion och ärendehandledning i svåra ärenden. Vid till exempel omhändertaganden gör socialtjänsten stora intrång i människors liv och felaktiga beslut kan få långtgående konsekvenser för både klienten och skattebetalarna. Socialchefen i Umeå utvecklar: 12 socionomen 6.2018 Vi har haft många år där vi har haft ett stort ekonomiskt underskott och en del utav det beror på att vi har haft oerfarna socialsekreterare. Att man gör kanske felaktiga bedömningar, för det blir dyrt med exempelvis placeringar som kanske inte är nödvändiga. (Socialchef, Umeå) Stöd av specialiserade socionomer skulle kunna minska risken för att oerfarna handläggare agerar felaktigt, och specialisttjänsterna skulle kunna garantera lika handläggning och rättssäkerhet. Socialchefen i Kalix menar att: Behovet av handledning och samråd är ju oändligt mycket större inom IFO för man fattar beslut om så grundläggande saker för enskilda individer och då, de är långtgående de insatser man gör, så man måste ha en stor erfarenhet för att kunna fatta de här besluten. (Socialchef Kalix) Flera informanter poängterar att socionomutbildningen är en generalistutbildning och att många nyexaminerade socionomer inte upplevs vara rustade för arbetet; det krävs introduktion och handledning till arbetet som socialsekreterare. HANTERA EN PERSONALSITUATION Att inrätta specialisttjänster verkar i många i fall föranletts av en turbulent personalsituation, där organisationerna ställts inför stora nyrekryteringar, hög personalomsättning och en stor mängd oerfarna socionomer som redan tidigt får komplexa ärenden. Verksamhetschefen i Uppsala ger en bild av det: … man får växa upp väldigt fort i yrket. Man får väldigt komplicerade ärenden även om du jobbat väldigt kort tid och det är inte alla gånger man får det stöd man skulle behöva egentligen. (Verksamhetschef, Uppsala) Att personalomsättningen är hög och att det finns svårigheter med att behålla erfaren personal framkommer i samtliga intervjuer. Verksamhetschefen i Haninge berättar: ”…hur ska vi göra med det vi sitter med [vakanserna] och ändå få jobbet möjligt, det är ju det vi verkligen har brottats med. Hur gör vi jobbet möjligt för dem som är här? Och hur lockar vi hit folk och hur får vi folk att stanna kvar. Då blev ju en sak den här specialistsocionomen.” (Verksamhetschef, Haninge) En del av informanterna menar att man behöver skapa incitament för att stanna. Och där blir specialisttjänsten ett alternativ. Socialchefen i Kalix menar att lösningar framför allt handlar om en rimlig arbetsbelastning, men uttrycker även ”Vad ska man