Forskningssupplement 44 1
Forskningssupplement strukturer som vore applicer
bara också i socialtjänsten. Föreliggande studie visar att ambitioner kring sådana karriärstrukturer redan finns i de flesta kommuner, men att det fortfarande handlar om lokala lösningar snarare än mer enhetliga strukturer. En närmast självklar uppgift för forskning i socialt arbete är nu att följa, analysera och därigenom stödja den fortsatta professionsutvecklingen i socialt arbete, i vilken vi tror att tydliga karriärvägar är en del. En mer specifik och utifrån omständigheterna angelägen uppgift är att studera kopplingarna mellan upplevd hälsa och tillfredsställelse i arbetet å ena sidan och karriärvägar å andra sidan. Utifrån tidigare forskning är ett rimligt antagande att tydligare karriärstrukturer leder till en förbättrad arbetsmiljö och lägre ohälsotal, men om det gäller i socialtjänsten återstår att studera. En något mer avlägsen uppgift vore att studera utvecklandet av expertkunskap i det sociala arbetet. Det finns åtminstone i Sverige en väl känd klyfta mellan det sociala arbetets teoretiska och praktiska delar, som ofta försvårar en utveckling och ett delande av kunskap. Hur kommer en utvecklad expertis inom den sociala praktiken att placera sig i spänningsfältet mellan teoretiskt och praktiskt orienterad kunskap? • REFERENSER Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press. Akademikerförbundet SSR. (2015a). Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Stockholm: SSR. Akademikerförbundet SSR. (2015b). Specialistsocionom. Stockholm: SSR. Benner, P. (2004). Using the Dreyfus model of skill acquisition to describe and interpret skill acquisition and clinical judgment in nursing practice and education. Bulletin of Science, Technology & Society, 24(3), 188-199. Benner, P., Rooke, L., & Grundberg, T. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur. Benner, P., Tanner, C. A., Chesla, C. A., Rooke, L., & Larsson-Wentz, K. (1999). Expertkunnande i omvårdnad: Omsorg, klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur. Bjørk, I. T., Hansen, B. S., Samdal, G. B., Tørstad, S., & Hamilton, G. A. (2007). Evaluation of clinical ladder participation in Norway. Journal of Nursing Scholarship, 39(1), 88-94. Bourgeault, R., & Newmark, J. (2012). The power of engagement: Implementation of a career ladder program. Radiology Management, 34(2), 27-39. Brante, T. (2014). Den professionella logiken: Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber. Brousseau, K. R., Driver, M. J., Eneroth, K., & Larson, R. (1996). Career pandemonium: Realigning organizations and individuals. The Academy of Management Executive, 10(4), 52-66. Chiller, P., & Crisp, B. R. (2012a). Professional supervision: A workforce retention strategy for social work? Australian Social Work, 65(2), 232. Chiller, P., & Crisp, B. R. (2012b). Sticking around: Why and how some social workers stay in the profession. Practice 24(4), 211. Cil, E., Cepni, S., & Besken-Ergisi, M. (2014). Teaching profession career ladder programme in turkey: Implementation, outcomes and challenges. European Journal of Teacher Education, 37(2), 237-258. Dreyfus, S. E. (2004). The five-stage model of adult skill acquisition. Bulletin of Science, Technology & Society, 24(3), 177-181. Dreyfus, S. E., & Dreyfus, H. L. (1980). A five-stage model of the mental activities involved in directed skill acquisition (No. ORC-80-2). Berkeley Operations Research Center. Eraut, M. (1994). Developing professional knowledge and competence. London: Falmer. Fook, J., Ryan, M., & Hawkins, L. (1997). Towards a theory of social work expertise. British Journal of Social Work, 27(3), 399. Fook, J., Ryan, M., & Hawkins, L. (2000). Professional expertise: Practice, theory and education for working in uncertainty. London; Concord, MA: Whiting & Birch; Paul & Co. Furtwengler, C. B. (1987). Lessons from Tennessee’s career ladder program. Educational Leadership, 44(7), 66-69. Gibbs, J. A. (2001). Maintaining front-line workers in child protection: A case for refocusing supervision. Child Abuse Review, 10(5), 323-335. Healy, K., Meagher, G., & Cullin, J. (2009). Retaining novices to become expert child protection practitioners: Creating career pathways in direct practice. British Journal of Social Work, 39(2) Heavner, M. S., Tichy, E. M., & Yazdi, M. (2016). Implementation of a pharmacist career ladder program. American Journal of Health-System Pharmacy, 73(19), Lindquist, A-L, 2013. Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Stockholm: SKL. Peña, A. (2010). The Dreyfus model of clinical problem-solving skills acquisition: A critical perspective. Medical Education Online, 15(0) Perkin, H.J. (1996). The third revolution: professional elites in the modern world. London: Routledge. Statistiska centralbyrån (2016) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2017. SCB. Tham, P. (2007). Why are they leaving? factors affecting intention to leave among social workers in child welfare. Oxford University Press. Tham, P., & Meagher, G. (2009). Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare? Oxford University Press. Vision. (2013). Stolthet och Profession, En rapport om arbetsvillkoren för socialsekreterare och biståndshandläggare i socialtjänsten. Stockholm: Vision 6.2018 socionomen 15