Forskningssupplement 44 1
Forskningssupplement inom kommunens socialtjänst.
De behöver tydligen av-akademiseras och inskolas i kommunernas arbetsrutiner. Glappet mellan den kunskap som socionomutbildningen ger och den kompetens som behövs för yrkesutövningen i den sociala barn och ungdomsvården behöver minska (Prop. 2015/16: 1, s. 171). Regeringen tar alltså ställning för en tolkning av problemet där bristerna finns i socionomernas utbildning, inte i kommunernas praktik. Inrättandet av forskning i socialt arbete bygger på tanken om att teoretisk kunskap är en viktig förutsättning för riktigt och gott arbete. Därmed skulle det sociala arbetet kunna lämna det gamla fattigvårdstänkandet, den moraliska logiken och ärendearbetet (Lundström 1993, Levin 2008, 2013, 2017). Men det finns inga mekaniska eller rationella samband mellan utbildning och praktik. Det är inte så enkelt som att universitetet förser studenterna med en viss mängd kunskap som de sedan kan tillämpa i sin yrkespraktik. Tillämpningsprocessen är mer komplicerad än så. Det glapp mellan teori och praktik som ofta utmålas som ett stort problem är ett uttryck för teorin om att all kunskap är situations eller kontextbunden och inte direkt kan föras över från ett sammanhang till ett annat. En sådan övergångsprocess kan kallas en gränskorsning, och det är vad som sker när socionomerna tar med sig kunskap till en ny kontext, till ett yrke och en praktik i en välfärdsorganisation. Sådana gränspassager finns både mellan utbildning och arbete och mellan olika arbetsorganisationer. Professionsforskaren Jens-Christian Smeby (2010) påpekar att när studenter går över från att vara studenter till att vara yrkesutövare krävs det utbildning, vägledning och stöd för att kunna använda denna kunskap i en ny kontext (Smeby 2010, s. 97). Hur detta sker och kan ske är en stor, viktig utmaning för såväl forskning som utbildning och yrkesliv. Att sätta den kommunala organiseringens nuvarande rutiner som norm för arbetet är som att sätta vagnen före hästen. Låt Bengt Börjesons uppmaning ligga kvar som allvarlig utmaning till den statliga utredningen ”Översyn av socialtjänstlagen” (Dir. 2017:39), och som kritisk kommentar till slutrapporten från utredningen om den sociala barn och ungdomsvården ”Barnets och ungdomens reform” (2017): Socialarbetarens uppgift utifrån socialtjänstlagen är alltid att finna den bästa lösningen för klienten – ingenting annat. För att uppnå lagens målrationella och solidariska syften krävs ett kunnande som gör detta möjligt. Om inte detta är möjligt finns en stor risk att arbetet helt reduceras till att enbart handlägga ärenden korrekt (Börjeson 2003, s. 88). • REFERENSER Abbott, Andrew (1988) The system of professions. An essay on the division of expert labor. Chicago: The University of Chicago Press. Ahrne, Göran (1993) Människa - Organisation. Sociologisk forskning, 30, s. 59–78. Andreassen, Tore (2003) Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia/ CUS/SiS. Avby, Gunilla (2015) Evidence in practice. On knowledge use and learning in social work. Linköping studies in arts and science No 641. Linköping studies in behavioral science No 192. Akademisk avhandling. Linköping university, Department of behavioral sciences and learning. Avby, Gunilla, Nilsen, Per & Ellström, Per-Erik (2015) Knowledge use and learning in everyday social work practice: a study in child investigation work. Child & Family social work. In press 2015. Bergmark, Anders & Lundström, Tommy (2006) Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 13(2), s. 99–113. Bergmark, Anders, Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Bergmark, Anders & Oscarsson, Lars (1994) Om behandlingsbegreppet inom alkoholvården. I: Mats Berglund m.fl. Behandling av alkoholproblem – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber. Billqvist, Leila (1999) Rummet, mötet, ritualerna. En studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete. Björk, Alexander (2016) Evidence-based practice behind the scenes: How evidence in social work is used and produced. Akademisk avhandling. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan. Brante, Thomas (2014) Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber. Börjeson, Bengt (2003) Från Skås försök… En diskussion om relationen kunskap och social praktik. I: Nils Varg (red.) Perspektiv på kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. En antologi. Stockholm: Socialstyrelsen, s.76–90. Claezon, Ingrid (1987) Bättre beslut. En studie av socialsekreterarnas handläggning av omhändertagande av barn. Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, nr 5, 1987. Egelund, Tine (1997) Beskyttelse af barndomen. Socialforvaltningers risikovurdering og ingreb. København: Hans Reizel forlag. Enell, Sofia (2015) Transit i samhällsvården. När unga utreds på särskilda ungdomshem. Akademisk avhandling. Linnæus University dissertations. No 233/2015. Institutionen för socialt arbete. Växjö: Linnæus university press. 6.2018 socionomen 23