Forskningssupplement 44 1
Forskningssupplement Förenta nationerna ställts s
ig bakom: Human rights and social work: a manual for schools of social work and the social work profession (United nations 1994). The profession’s need to serve as a faithful employee has had to live alongside its obligation to serve the consumer of its practice. According to the profession’s code of ethics and mission statements of schools of social work, service to the people is the higher consideration (UN 1994, s. 5). Den sociala barnavården ställs alltså inför ett dilemma där administrativt handlande ställs mot faktiskt handlande, vetenskaplig kunskap, omsorgslogik och solidariskt handlande ställs mot byråkratisk och rättslig logik (Ponnert 2016, Levin 2017). Artikeln är ett försök att teoretiskt förstå och förklara detta dilemma. Varför har det sociala arbetet blivit – och förblivit – ett administrativt arbete? Trots statens tydliga ambitioner att skapa ett socialt arbete byggt på vetenskaplig kunskap och forskning är det kommunala arbetet fortfarande dominerat av administration, utredningar och ärendearbete. Ett socialt arbete baserat på pedagogik, psykologi, sociologi och socialt arbete är ett annat slags arbete som kräver en helt annan typ av organisering än det administrativa arbetet. Det kräver också en annan typ av legitimering. BYRÅKRATISK LOGIK MED BEGRÄNSAD RATIONALITET Arbetet inom socialtjänsten kan kort sägas bestå av att hantera människors ärenden till myndigheten genom bedömningar och beslut utifrån ett lagstiftningssystem. Arbetet ska bedrivas objektivt utan hänsyn till person och utifrån noggrann dokumentation i akter. Den enskilde tjänstemannen är utbytbar, har rätt kompetens för sin position och denna position tillhör organisationen, inte tjänstemannen. Arbetet är standardiserat i särskilda arbetskategorier, och sker utifrån en princip om arbetsdelning. Socialnämnden och tjänstemannen (via delegation) förvaltar en statlig makt gentemot medborgaren, en makt som framträder som osynlig och opersonlig genom den byråkratiska ämbetsutövningen (Weber 1987, Perrow 1986, Billqvist 1999, Ahrne 1993, Johansson 2002, Liljegren 2008). Ett socialt arbete som fungerar på ett sådant sätt kan sägas fungera enligt en byråkratisk logik, ”… dvs. de är tjänstemannaorganisationer som efter vissa bestämda regler och lagar ska utföra politiska beslut eller förverkliga politiska mål” (Lundström & Sunesson 2006, s. 187). Det dominerande arbetet inom kommunernas sociala barnavård beskrivs av forskare just som ett administrativt arbete med ärenden och utredningar som utgår från socialtjänstlagen (Ponnert 2015 b, 2015 c, Östberg 2010, Sundell m.fl. 2007, Billqvist 1999, Friis 2003). För att socialtjänsten som samhällsinstitution ska betraktas som legitim måste den företräda både statens och samhällets intressen, följa byråkratisk logik och göra organisatoriskt förankrade överväganden. De anställda bedömer självständigt vad det är människor har rätt till, om deras problem eller önskemål tillhör organisationens ansvarsområde och hur de i så fall ska hanteras. Vilka resurser ska ställas till förfogande och vilka problem och förhållanden ska prioriteras? Men ett arbete som följer en byråkratisk logik är inte enbart rationellt, det finns en begränsning i hur rationellt arbete kan bedrivas. Deras handlande ska nämligen också följa socialtjänstlagens intentioner, inte lagregeln i sig eller institutionellt oreflekterad moral. (Taylor & White 2001). Men i praktiken ställs den enskilde socionomen i situationer där de måste bedöma gränserna för vad som är acceptabla levnadsförhållanden eller inte, och vad människor kan tillåtas göra mot andra eller sig själv? Allt detta är moraliska bedömningar eller politiskt-moraliska bedömningar som socionomerna måste göra, men utan att de kan tala öppet om det och utan att kunna få något stöd i vetenskaplig kunskap eller social lagstiftning (Payne 1999, Hasenfeld 2000, Östberg 2010, Levin 2013, Svendsen 2016). Sådana moraliska värderingar har varit en integrerad del av det sociala ansvarets historia, från reformationstidens sockennämnder med kyrkligt socialt ansvar och kontroll, till dagens socialpolitiska institutioner som växte fram kring sekelskiftet 1900 (Geremek 1991, Levin 2008, Swärd och Edebalk 2017). Denna moraliska logik och undertext i arbetet ställer till det både i det praktiska handlandet och i det administrativa arbetet (Levin 2017). Utredning och handläggning betraktas i ett modernt perspektiv ofta som en rationell, värderingsfri process. Den skrivna dokumentationen kan framstå som rationell, men forskning visar att utredandet som praktik inte alltid följer någon logisk ordning (SOFS 2014:6, Sundell m.fl. 2007). Utredningsprocessen kan i själva verket bestå av ”… ett virrvarr av olika utredningspraktiker som på olika sätt hakar i varandra eller pågår parallellt och återupptas, samtidigt som olika insatser sker (Johansson & Ponnert 2015, s.154). Övertygelse och beslut om vad som ska göras är inte alltid rationella utan kan mycket väl bygga på organisatoriska och praktiska överväganden (Avby 2015), eller föregå den utredning som borde ha gjorts i formell mening (Svendsen 2016, Stål 1994). Socialtjänstens barnavårdsarbete tycks ha fått ett allt starkare fokus just på lagtext, utredande, dokumenterande och handläggning av ärenden (Lauri 2016, Tham 2016, Östberg 2010, Lindquist 2012, Sallnäs & Wiklund 2015, Lundström & Sunesson 2006, Svendsen 2016, Clifford m.fl. 2015, Egelund 1997). Socialsekreterare som arbetar med utredning CLAES LEVIN TITEL: Leg. psykolog, filosofie doktor i socialt arbete och tidigare lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. BAKGRUND: Han forskar om socialt arbete och det sociala arbetets organisering med särskild inriktning på socialtjänsten och den sociala barnavården. Artikeln bygger på ett forskningsprojekt som finansierats av Statens institutionsstyrelse (SiS U 99–3019/1–3), som också resulterat i en bok med namnet Det sociala ansvarets organisering. Social barnavård mellan byråkrati och solidaritet, Lund: Arkiv, 2017. Artikeln är en fördjupning kring ett av bokens teman: socionomer, ärendearbete och kunskapsbaserat handlande. 6.2018 socionomen 17