Forskningssupplement 44 1
SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redakt
ör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 44 Innehåll Ledare av Hans Swärd SPECIALISTER I SOCIALTJÄNSTEN EN NATIONELL KARTLÄGGNING av Marcus Falk Johansson och Magnus Karlsson Under 2015 inledde Akademikerförbundet SSR ett omfattande arbete för att få svenska kommuner att inrätta en ny typ av specialisttjänst. Denna studies slutsats är att inrättandet av tjänster som specialistsocionomer kan bidra till utvecklande av socialtjänstens arbete. KONFLIKTEN MELLAN ÄRENDE OCH MÄNNISKA Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2018. SOCIALTJÄNST MELLAN KUNSKAP OCH BYRÅKRATI av Claes Levin Varför är det sociala arbetet inom socialtjänsten främst ett administrativt arbete? Och varför har socialt arbete som professionellt handlande så liten plats i socionomers arbete inom socialtjänsten? Claes Levin problematiserar. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 43 Innehåll Ledare av Hans Swärd Vetenskapens mål och mening av Peter Dellgran Antalet disputerade forskare inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete har ökat snabbt i Sverige de senaste decennierna. Universiteten och forskningen ska utveckla ny kunskap och ge underlag för politik, verksamhetsutveckling och professionell yrkesutövning. Hur ser forskare själva på sin uppgift och vilken kunskap bör man prioritera? Artikeln bygger på en enkät till drygt 700 forskare på dessa områden. Den visar både likheter och skillnader, till exempel i synen på forskning för evidensbaserad praktik. Kompetens i konkurrens av Magdalena Elmersjö Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2017. Hur värderas olika kompetensformer i den konkurrensutsatta hemtjänsten på utföraroch förvaltningsnivå? Intervjuer med enhetschefer och en tjänsteman på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Formell kompetens på utförarnivå får ett innehållsligt värde för omsorgskvaliteten, ett symboliskt värde för yrkets statushöjande och ett emotionellt värde i och med att den ökar personalens självförtroende. Samtidigt får informell kompetens ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på omsorgsarbetet. På förvaltningsnivå får den formella kompetensen ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på det utförda arbetet samtidigt som värdet av informell kompetens ifrågasätts. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau Foto: Åsa Sjöström NUMMER 42 Innehåll Ledare av Hans Swärd Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård av Gunvor Andersson Det longitudinella forskningsprojektet började med en grupp barn som placerades på barnhem i 0-4-årsåldern och fortsatte med åtta uppföljningsstudier, senast när barnen var mitt i vuxenlivet, i 35–39-årsåldern. Barndom i samhällsvård – relation till föräldrar i vuxen ålder av Gunvor Andersson Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2017. Barnens förhållande till sina föräldrar har varit ett återkommande tema. Under barndomsåren fick jag del av såväl barns som föräldrars och fosterföräldrars perspektiv på barn – föräldra-relationen. Sedan barnen blev vuxna har endast deras eget perspektiv efterfrågats. Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 41 Innehåll Ledare av Hans Swärd Varför stannar de kvar? Av Staffan Höjer & Karin Kullberg I motsats till artiklar som belyser orsaker att vilja lämna myndighetsutövningen visar denna artikel socialarbetares motiv för att stanna kvar inom den sociala barnavården i Sverige, England och Italien. Arbetets art, olika organisatoriska villkor som handledning, informellt och formellt stöd, en väl sammansatt arbetsgrupp, goda kollegor och chefer som kan skapa bra organisatoriska villkor är alla viktiga inslag i detta beslut. Ringar på vattnet Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2016. Forskningssupplement 40 Innehåll Ledare Mindre erfaren - mer utsatt? professionellt Evidens och arbete Hans Swärd presenterar ett par artiklar som handlar om två olika arbet sområden, men som båda skapar funderingar kring vad professionellt socialt arbete egentligen är. Vid evidensens gränser D Nytt från Fält och Forskning Författaranvisningar och bedömningssystem Författaranvisningar och bedömningssystem 18 socionomen 1.2017 Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd Socialsekreterare som arbetat längre än tre år inom den sociala barnavården i Sverige, England och Italien” och är författad av Staffan Höjer från Göteborgs universitet och Karin Kullberg från Lunds universitet. I alla de tre studerade länderna har det förekommit en diskussion om flykten från socialtjänsten och myndighetsutövningen. Författarna tar fasta på socialarbetarnas motiv att stanna kvar och denna kunskap måste vara av central betydelse för att upprätthålla en rimlig kontinuitet och kvalité i verksamheten. Trevlig läsning! av Åke Bergmark, Nora Germundsson, Tommy Lundström & Hugo Stranz Vikten av att samverka i det praktiska sociala arbetet tas mer eller mindre för självklart. På socialtjänstens område fyller mellanchefer en nyckelfunktion i samverkansarbetet och i den här artikeln presenteras resultat från fokusgruppsintervjuer med sådana chefer. I artikeln diskuteras bland annat formerna för och nya villkor för samverkan mellan individ- och familjeomsorgen och dess samverkanspartners. Situation och V älkommen till det första numret av Socionomens forskningssupplement 2017. I tider då faktaresistens blivit ett modeord känns det bra att få presentera forskningsartiklar som har möjlighet att nå ut till en bred läsekrets. Det är viktigt att det finns kommunicerande kärl mellan forskarsamhället och det sociala arbetets praktik. Hoppas att de texter som presenteras i supplementet kan leda till sådana fördjupade diskussioner mellan det sociala arbetets tre ben, nämligen fält, utbildning och forskning. De två artiklarna i detta supplement handlar om socialarbetarnas situation och villkoren för det sociala arbetet i dagens samhälle. Båda frågorna är högaktuella i samhällsdiskussionen. Den första texten har titeln ”Varför stannar de kvar? – ras också några nyheter från fält och forskning. villkor Här får vi veta vilka motiv socionomerna har för att arbeta kvar inom den sociala barnavården. Förutom en inblick i arbetets förutsättningar får vi möjlighet att reflektera kring samverkans villkor. Den andra artikeln handlar om samverkan och har titeln ”Ringar på vattnet – Om socialtjänstens individ- och familjeomsorg i samverkan” och är författad av en forskargrupp från Stockholms universitet bestående av Åke Bergmark, Nora Germundsson, Tommy Lundström & Hugo Stranz. Samverkan och samarbete brukar i internationella jämförelser av olika länders sociala arbete framhållas som ett kännetecken just för det nordiska sociala arbetet. Men även om samverkan skattas högt här i norr är det i praktiken förenat med en rad problem och det är inte säkert att det i alla lägen gynnar brukarna. Som vanligt presenteRecension av Tommy Lundström och Marie Sallnäs Det sociala ansvarets organisering. Social barnavård mellan byråkrati och solidaritet av Claes Levin Redaktör 1.2017 socionomen 19 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 6.2017 Unikt forskningsprojekt Professor Gunvor Andersson har under hela sin forskarkarriär följt en grupp barn i samhällsvård. Från de var små till vuxen ålder. V älkommen till årets andra nummer av forskningssupplementet, som ägnas åt den sociala barnavården. Den har ett komplicerat samhällsuppdrag som många gånger sätter olösliga dilemman på sin spets. Det gäller om, när och hur myndigheterna ska ingripa och skilja barn och föräldrar åt. En annan fråga är om det är möjligt för barn i samhällsvård att upprätthålla kontakt med de föräldrar som samhället har underkänt som fostrare. Vilka långsiktiga konsekvenser får samhällets ingripanden för de barn som blir omhändertagna? De två artiklarna i detta forskningssupplement handlar om detta. Artiklarna har titlarna ”Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård – placeringshistoria och vuxenliv i 35–39-årsåldern” och ”Barndom i samhällsvård – relation till föräldrar i vuxen ålder”. Texterna behandlar samma grupp barn och är resultatet av samma forskningsprojekt. Artiklarna är referee-bedömda var för sig, men det finns skäl att publicera dem tillsammans för att ge en helhetsbild av de tidigare barnhemsbarnens situation. Författare till artiklarna är professor Gunvor Andersson som under hela sin forskarkarriär följt dessa barn fram till vuxen ålder. I den forskning som föregick hennes doktorsavhandling Små barn på barnhem (1984) valde hon ut de 26 barn under fyra år som stannade minst fyra veckor på ett barnhem. Det är denna grupp som hon sedan följt med jämna mellanrum. Den sista och åttonde uppföljningen har hon just avslutat. Resultaten bygger alltså på ett unikt longitudinellt forskningsprojekt. Barnen har i olika intervjuer fått berätta om sig själva och sina liv. I dag har de hunnit att bli i 35–39-årsåldern. Men det är inte bara barnens perspektiv som belysts i projektet utan det innefattar också utsagor från föräldrar, barnhemspersonal, fosterföräldrar och socialsekreterare. Som vanligt presenteras också några nyheter från fält och forskning. Trevlig läsning! Redaktör 6.2017 socionomen 3 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 1.2018 Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Professionalisering Kunskap Kompetens Vad innebär dessa begrepp egentligen? Och för vem är de till? V älkommen till årets första nummer av forskningssupplementet som handlar om professionalisering, kunskap och kompetens. Den första artikeln har titeln ”Vetenskapens mål och mening – uppfattningar om forskningens uppgifter inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete”. Författare är Peter Dellgran, som är professor vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Det förekommer olika uppfattningar i samhället i dag om vad forskningen bör syssla med och vilken funktion den bör ha i samhället. Författaren fångar in forskarnas perspektiv inom tre vetenskapsområden som alla måste förhålla sig till en grundutbildning och en yrkespraktik och dess behov av kunskaper. Det gäller vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete och deras utbildningsprogram för sjuksköterskor, lärare och socionomer. Jämförelser av vetenskapsideal och uppfattningar om akademins huvuduppgifter inom olika ämnen är angelägna, liksom frågan om vad det är som påverkar kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Den andra artikeln är författad av Magdalena Elmersjö socionom, fil. dr i socialt arbete samt lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Artikeln har titeln ”Kompetens i konkurrens. Värderingar av olika kompetensformer inom den konkurrensutsatta hemtjänsten.” Författaren undersöker hur olika kompetensformer värderas på utförar- och förvaltningsnivån. Intervjuer har gjorts med enhetschefer inom hemtjänsten och en högre tjänsteman inom en äldreförvaltning. Vad har formell och informell kompetens för betydelse och innehållsligt värde för kvaliteten i omsorgsarbetet? Under rubriken ”Fält och forskning” uppmärksammas att det 2018 är hundra år sedan Sverige fick sin första fattigvårdslag. Vi hade tidigare haft fattigvårdsförordningar, men de gav i praktiken kommunerna själva ett stort utrymme att utforma hjälpen och hur den skulle organiseras. Det nuvarande svenska socialbidragsystemet har sina rötter i den lagstiftning som sjösattes 1918 och bygger på den logik som då byggdes in i lagstiftningen. Att känna historien är en viktig del av det sociala arbetets kunskapsbas. Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Trevlig läsning! Redaktör 1.2018 socionomen 3 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 6.2018