TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD utsatt. Även söderut har tallen drabbats
oväntat. – Det som var speciellt med Hildestormen var att nästan allt som fälldes var tall, säger Clas Fries, som uppskattar att andelen var runt 90 procent. – Normalt brukar man tänka att tall är rätt så stormfast, men mycket var gallringsskog, medelålders skog som man gallrat ut vart tredje träd i, och då får vinden mer spelrum än i ogallrad skog, säger han. För de drabbade skogsägarna betyder det dubbel skada eftersom det var skog i sin bästa växtfas, mellan 40 och 60 år gammal. Lycksele drabbades hårdast med nästan en miljon kubikmeter fällt virke. Det handlar om minst en årsavverkning i Lycksele kommun. En stor del av stormfällningen har Det krävs mycket jobb för att få bort nedfallna träd efter de kraftiga stormarna. skett på Sveaskogs, Holmens och SCA:s marker, men många privata skogsägare är också drabbade, runt 40 procent ägs privat i området. – Flera tusen privata skogsägare har drabbats, från måttligt till väldigt mycket. Det finns skogsägare som har skog som blåst omkull där virket är värt en miljon kronor, säger Clas Fries. I SÖDRA SVERIGE ser stormskadorna efter stormarna Simone och Sven lite annorlunda ut. Ytor där alla träd blåst ner finns, men är inte så vanliga. – Den vanligaste skadebilden är att vindfällena ligger i kanten mot öppna ytor, i en hyggeskant kanske det ligger 20 träd. Sedan ligger det inne i bestånden, spridda träd här och där, säger Lars Karlsson, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen. Just små volymer av nedblåsta träd som ligger utspridda i skogen ställer till det för skogsägarna. – Det är viktigt att få ut även små kvantiteter i tid för att förhindra att granbarkborren får fäste. Det bästa en skogsägare kan göra är att kontakta ett skogsköpande företag eller förening som tar hand om träden. Det kan dock medföra en kostnad, säger Clas Fries. Röj och gallra tidigt Med facit efter de senaste årens stormar – och skador för miljarder – finns det en hel del lärdomar om hur man kan skydda skogen inför nästa oväder. Här är några. Text Carina Gerken Christiansen ETT RÅD ÄR ATT INTE vänta med röjningen. Helst ska man röja när beståndet är tre meter högt, enligt Lars Karlsson, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen. Unga träd tar snabbt upp det lediga utrymmet och rötterna växer snabbare till. Sedan ska det gallras, men inte för sent. Gallrar man sent blir de kvarvarande träden mer känsliga för vind under en längre period. JU ÄLDRE TRÄDEN är, desto längre tid tar det innan de kan utnyttja det utrymme de får tillgodo. Om skogsägaren har otur är det just i detta känsliga skede som stormen slår till. – Har man missat att gallra kan det vara bäst att helt enkelt låta skogen vara som den är. Då får den stå och så slutavverkar man lite tidigare i stället, säger Lars Karlsson. Om gallringen sker för sent kan trädens kronor ha dött längre ner på stammen eftersom det på grund av tätheten i skogen blivit för mörkt längre ner mot marken. Detta gör träden stormkänsliga eftersom stormen, när den kommer, tar tag i trädkronan långt upp. Om man har gallrat sent har rötterna inte hunnit växa ut och få ordentligt fäste i marken. – GÖR ÅTGÄRDERNA i tid så att träden kan bygga ut sina rötter, grenarna kan växa ut och träden får behålla sin stora gröna krona, betonar Lars Karlsson. Fastighetsgränsen kan vara en annan stormfara. – Om grannen huggit så att det blir öppet mot min mark, då kan det bli känsligt för vind. Den som tänkt avverka bör titta på omgivande bestånd. Om det finns nygallrad skog som inte hunnit stabilisera sig då kanske man inte ska avverka nu, utan låta det stå tills det yngre beståndet hunnit stabilisera sig. Många skadeanmälningar – och fler kan det bli Efter stormen Ivar har runt 300 skadeanmälningar som gäller skog inkommit till Dina Försäkringars kontor i Sundsvall. Text Carina Gerken Christiansen – MYCKET SKADOR är det i alla fall. Det kan man lugnt konstatera. Från centrala Jämtland, ner över Medelpad och mot kusten och norra Hälsingland, säger Peter Magnusson på bolaget. Han tror att det kan komma in fler anmälningar. – Folk upptäcker allt eftersom, de kanske inte bor på orten så det kan ramla in anmälningar senare. Skogsförsäkringar kan se olika ut. – Vi ersätter fördyrade avverkningskostnader, skador på skogen, stambrott, spjälkningar om virket blir förstört och det blir massaved i stället för sågtimmer. Om yngre skog blåst ner ersätter vi föryngringskostnaden, säger han. Peter Magnusson känner inte till hur många av skogsägarna i området som saknar försäkring. Tillväxt 11