TIDNINGEN TILLVÄXT 1
GÅRDSFÖRETAGET Ostmästaren Tommy Larsson delar an
svaret i ysteriet med kollegan Kerstin Johansson (nedan). dagen” den 14 augusti. Det datumet år 1225 omnämns Almnäs i skrift första gången. På den tiden var ”Erik läspe och halte” kung i det som var på väg att bli Sverige. Mycket ska förberedas inför den dagen, och ett antal ”kommittéer” ser till att det blir gjort. – Där möts medarbetare som inte arbetar ihop dagligdags och får fundera på hur till exempel ysteriet ska presenteras. Det skapar kreativitet. Om man ger förtroende kan man också få resultat, resonerar Thomas Berglund. En kommitté tar på sig att visa upp Almnäs kulturhistoria. Bruksmiljön är en skönhet som åldrats med värdighet: en stor park med praktfulla lövträd, uråldriga ekonomibyggnader, en numera tynande bäck och den obligatoriska bruksdammen. Och parkens juvel: mangårdsbyggnaden – magnifik, stram och värdig. Den är murad av brukets eget tegel vid mitten av 1700talet och har haft många adliga ägare genom tiderna. Thomas Berglunds farfars far köpte Almnäs Bruk 1916. OSTFAKTA Ostar med smak av Almnäs Ost ystades på Almnäs mellan 1830 och 1960-talet. 2008 återupptogs tillverkningen i ett nybyggt ysteri. gårdens recept från slutet av 1800-talet. Den har fått sitt namn av en utgård på Almnäs ägor. Wrångebäcksost – en smakrik hårdost som tillverkas enligt Almnäs Tegel – en hårdpressad dessertost som är inspirerad av det handslagna BARNBARNSBARNEN med Thomas i Almnäs Bruk hade foten som emblem redan 1772. spetsen har arbetat fram en affärsplan som anger de stora riktlinjerna – vad gården ska producera, målen och strategierna för att nå dit. En affärsplan finns också för varje gren – skog, växtodling, mjölkproduktion och ysteri, planer som de anställda varit med om att ta fram. – Det är ett bra sätt att diskutera tegel som tillverkades vid Almnäs Bruk från 1700-talet till 1976. Anno 1225 – en ost med ursprung i medeltiden. Den tillverkas i flätade korgar och lagras som på den tiden. igenom vad vi håller på med och vilken huvuduppgift var och en har. En sådan kunde till exempel vara att leverera felfri mjölk till kunderna. Men Thomas Berglund kom fram till att formuleringarna inte leder rätt; det är ju inte personalen som ska leverera mjölken utan korna. Det blev bättre när man valde att se uppgiften från en annorlunda synvinkel: > Tillväxt 33