TIDNINGEN TILLVÄXT 1
Krönika Snart kan ingen vårda en yxa EN HANDBOK F
RÅN 1947 finns utförliga instruktioner om hur man vårdar en kvistyxa – kunskap som handlade om överlevnad för den skogsarbetare som under en hel vinter högg för sin egen och sin familjs överlevnad. Att kunna fila och skränka handsågen var av lika stor vikt som att sköta yxan rätt. En välvårdad yxa och såg med rätt bett och vinkel kunde göra flera öre på dagens ackord. Framgångsrika skogsarbetare ”ställde” alltid för sig. Verktyg och kläder var i ordning på morgonen. Huggningen gjordes i rätt ordning för att vara så effektiv som möjligt. Muskelkraften och ryggen skulle räcka hela dagen. I DAG FINNS kunskapen om detta endast i böckernas värld. Inga träffar står att finna på Google eller Youtube, som i dag för de flesta är kunskapens högborg. Här hittar man inte heller kunskap om hur man handlastar timmerkälken utan att slita ut kroppen. Ord som vågmat, bock, get och björnbindsle används inte längre trots att det under de senaste åren sålts tusentals timmerkälkar (till skotrar och fyrhjulingar). Många kontorsryggar skulle säkert kunna sparas från smärta om denna kunskap inte gått förlorad. I dag är skogen mer lättillgänglig än någonsin. Det finns mer än 43 000 mil skogsbilväg och mellan 150 och 200 mil ny väg anläggs varje år (!). Det innebär att det finns mycket att göra under alla framtida semestrar om man gillar att åka på skogssafari. DÄREMOT FÖRSVINNER ALLT fler skogsstigar. Stigar som långt in på 1960talet var snabbaste vägen mellan byar och tjärnar. Stigar som också gjorde det lättare att hitta i skogen. Speciella stubSTEFAN MATTSSON Regionchef mellersta Sverige Handelsbanken Skog &Lantbruk stma03@handelsbanken.se bar och stenar och andra ”landmärken” har också försvunnit. Stora områden med samma trädslag har gjort att det ibland är lätt att gå vilse även i tidigare kända marker. TILLGÄNGLIGHETEN TILL SKOGEN fortsätter dock att öka i rask takt. Man kan säga att skogen har kommit hem till skogsägaren, även in till oss på banken. Laserskanning, högupplösta satellitbilder, digitala skogsbruksplaner, drönarfotograferade stormskador med mera har gjort att vi numera allt oftare har videokonferens med en skogsägare och dennes rådgivare sittande vid varsin dator på valfri plats i världen. På detta vis diskuterar vi tillsammans skogens framtida åtgärder, till exempel gallringar och slutavverkningar. HEMMA I SOFFAN kan man som skogsägare även planera vägdragningar, diskutera hur avverkningen ska utföras för att undvika markskador och med kaffekoppen i handen ”ställa” för sig och maximera avkastningen på sin skog. Kunskaper som att höra skillnad på olika hästbjällror för att veta om man har företräde med sitt timmerlass kommer tyvärr aldrig mer att behövas. n Tillväxt 21 På bilden, som är tagen 1930 i Bodsjö socken i Jämtland, syns skogsarbetarna Sven-Olof Svensson (född 1880) och Nils-Petter Svensson (född 1883). Hästkarlen är okänd.