TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Rätt prisbild lockade till skogsköp Sverk
er Forsén, jägmästare och skogsägare från Luleå, har köpt 500 hektar skog i Litauen. Låga markpriser, bra vägar och känslan av fart och fläkt gjorde att han valde just Litauen av de baltiska länderna. Text Carina Gerken Christiansen Skogsbruk – JAG ÅKTE RUNT och tittade men fastnade för Litauen. Det var bästa prisbilden men det var också så att jag blev mest fascinerad av Litauen. Det var mycket fart och fläkt. Själva säger de att de är baltländernas Italien. Närheten till Polen såg jag också som positivt. Vad kostar skogen i Litauen jämfört med i Sverige? – Det är billigare om man ser till snittpriser, men jag kan inte säga exakt hur mycket billigare. Det är inte så enkelt med kalkyler. Det är lägre virkespriser och rejält billigare mark. Hur ser strategin ut? – Det jag tänker är att jag vill lära mig mer om skog och skogsbruk. De har en rik snickeri- och sågverkstradition med lång tradition av skogsbruk. Det är berikande att få lära sig en ny kultur, det är halva grejen för mig. Det är så nära men ändå en helt annan historia. Sedan tror jag att det är en klok investering långsiktigt, det finns ju med. Tänker du att marken kommer att öka i värde eller att du kommer att tjäna mest på avverkning? – Som norrbottning blir jag fascinerad av bördigheten. Det växer ju så det knakar. Jag kommer att bedriva skogsbruk, men det är väl troligt att även markpriserna kommer att ha en positiv utveckling. Hur finansierar du skogsköpen? – Via egen skog i Sverige plus att jag lånar lite lokalt i landet och den biten får skogsbruket avkasta till räntan. Vilka är de största skillnaderna för dig som skogsägare? – Det är mångfalden i fråga om skötsel och föryngringsmetoder. När det gäller avverkning är det mer manuellt arbete i Litauen. Sedan finns det inget system för skogsförsäkring och det finns mycket sanka marker och stormrisk. Därför ska man inte köpa all skog på samma ställe utan sprida ut det lite. Anlitar du hjälp på plats? – Ja, en jägmästare hjälper mig på plats, man måste ha någon som sköter skogsbruket och besiktigar. De yngre kan mycket engelska, men språket är en tröskel. Påminner skogen om Sveriges skogar? – Det är inte lika mycket gran, det finns stora tallskogar som påminner om Norrland, men det finns också mycket björk och al. Fotnot: För att kunna köpa skog i Litauen har Sverker Forsén bildat ett lokalt aktiebolag. Utländska privatpersoner får inte köpa skog i Litauen. Sverker Forsén äger sedan 2012 skog i Litauen. Här bredvid statyn Mindaugas. Utländska investerare till Litauen Litauen har tidigare hamnat lite i skymundan för de mer omskrivna grannarna Lettland och Estland. Nu ökar det utländska intresset för det lilla landet med tre miljoner invånare. Text Carina Gerken Christiansen FÖRRA ÅRET ÖKADE de utländska investeringarna i Litauen kraftigt. För detta år spår Litauens riksbank, Lietuvos bankas, att BNP-tillväxten slutar på 3,5 procent, vilket skulle bli en av Europas högsta. Statsfinanser i ordning, en välutbildad befolkning och en trolig övergång till euron 2015 är faktorer som lockar det utländska kapitalet. Även svenska skogsköpare väntas – MEN VI HAR SKIFTEN på upp till 150 hektar. I den östra delen av landet är skiftena större, säger skogsförvaltaren Sigitas Mozgeris på HD Fest Forest. Han tillägger att medelstorleken på deras kunders skiften i landet är elva hektar. Vanligt är att en kund äger många skiften. Små skiften kan vara en nackdel för den som köper skog med sikte på rekreation och jakt. Jakten är dock inget som automatiskt ingår vid skogsköp i Litauen. Tillväxt 13 vända blickarna mot Litauen. En avgörande anledning är priset på skogsmarken. Den litauiska skogen är den i dag generellt sett billigaste i Baltikum. Jämfört med priserna på småländsk tallskog kostar skogen här, grovt räknat, en tredjedel per skogskubikmeter. Skiftena är dock ofta små, med en medelstorlek på 3,5 hektar, enligt skogsförvaltaren HD Fest Forest. Det är betydligt mindre än i de andra baltiska länderna. Jämfört med priserna på småländsk tallskog kostar skogen här, grovt räknat, en tredjedel per skogskubikmeter.