Struktur- och investeringsfonder 2020 1
Maritimt Center, förstudier HEMBYGDSFÖRE NINGEN S
OTENÄSGILLE T Maritimt center Bakgrund Havet och dess näringar är så naturliga att de helt enkelt inte blivit uppmärksammade. Detta har medfört att det idag inte finns en samlad historia för havsnäringen och båtlivets historia. Nu är det dags att rädda och ta tillvara och förmedla vårt bohuslänska maritima kulturarv. Projektide Avsikten är att arbeta för ett levande Maritimt center som besitter kunskap i vårt område främst norra Bohuslän men även beröringspunkter och aktiviteter runt Skagerack för att förmedla denna till barn unga och vuxna på flera sätt. Maritimt center skall också vara en mötesplats kring dagsaktuella frågor liksom framtidsfrågor. Detta i samverkan med våraforskningsinstitutioner som finns i vårt närområde. Vår vision är att bli ett regionalt museum med riksintresse och vår målsättning är att ständigt utveckla våra verksamheter genom ett aktivt arbete med vårt kulturarv, insamling, dokumentation, forskning, publik och pedagogisk verksamhet. Vårt område präglas ju av fisket och fiskehistoria sedan lång tid tillbaka, kunskap finns från medeltiden och framåt. Till detta kommer beredningsindustrin som växt upp ihop med fisket och sedan vuxit till den storindustri den är idag. På senare tid har fritidsbåtar och tillhörande verksamhet expanderat kraftigt kring kusten och vårt område har blivit ett nav i den verksamheten. Farleden längs utanför Sotenäs benämns ju som båtarnas E6:a och besöks nu varje år av 100 000tals fritidsbåtar. Dess historia är också intressant att bevara och förmedla. Vi hoppas ju att vår verksamhet skall kunna hjälpa till att förlänga säsongen att inte bara vara en sommarattraktion utan en aktiv katalysator både nationellt och internationellt i dessa frågor. Våra Framtidscentr um Matfors Industrihisto ria Föreningssam verkan Vi vill kombinera en kreativ skapande mötesplats, ett kompetenscentrum och ett upplevelsecentrum i en och samma plats. Vi vill erbjuda samhällsnytta genom att ta tillvara på resurser både i historien, i bygden och de som finns i ofrivilligt utanförskap. Vi vill skapa en lokal lösning på ett lokalt problem (bristen på besöksanledningar) och samtidigt underlätta övergången från ideellt engagemang till anställning och inkludering i lokalsamhället alternativt entreprenörskap/socialt företagande. Verksamheten skall främja entreprenörskap i föreningslivet, företagande och entreprenörskap, särskilt med inriktning på unga och kvinnor genom att utveckla nya produkter och tjänster. Detta kan ske genom processer och workshops i samverkan med andra företagsfrämjande aktörer som är verksamma inom regionen och Matfors. a. Vilka problem ska lösas eller vilket behov ska uppfyllas* Ofrivilligt utanförskap* Brist på besöksanledningar* Lyfta fram arvet från industrihistorien och resultat av tidigare projekt* Skapa en försäljningsplats/marknadsplats för lokala produkter* Skapa en kreativ skapande mötesplats för alla boende, föreningar och företagb. Hur påverkar projektet lokalsamhället?* Skapa en stolthet för den egna bygden, historien och en framtidstro* Vi skapar en gemensam kulturarvs- och kompetensmötesplats* Starta en process för att öka entreprenörskap i föreningslivet och social ekonomi Projektet och mötesplatsen är planerade att genomföras på Matfors gamla pappersbruk. Lokalen ägs av SKIFU (kommunalt fastighetsbolag i Sundsvall) som ställer den tilltänkta lokalen till förfogande för projektet och verksamheten. Syfte: Syftet med projektet är att utifrån en kollektiv arbetsmodell skapa en kombinerad Kulturhuset Filialen, Väse, Karlstads kommun Kultur- och Bygdeförenin gen Övergripande syfte: Syftet med vår ansökan är att kunna restaurera och återställa den gamla lanthandeln till sitt ursprungliga, och även förbättrade, skick – för att få det nav för många olika verksamheter. Självfallet är det också viktigt för arnöborna att ha en egen lokal där man regelbundet kan träffas för umgänge och att göra saker tillsammans – en lokal som vi så länge saknat. Kulturhistorisk mötesplats: Den ca 100 år gamla lanthandeln var fram till 60-talet den naturliga mötesplatsen för fast- och fritidsboende arnöbor. Från början öppen måndag-lördag, från slutet av 40-talet onsdagar och lördagar. Det var hit alla kom och handlade, men framför allt träffades, gamla som unga. Under våra Arnöns Kulturdagar 2006 fick vi en försmak av vad ”nya” Filialen skulle kunna bli. Filialens båda rum var utställningsytor för silversmide och akvareller, allt skapat på Arnön. Utanför huset fylldes luften av musik från arnömusikanter, boende och återvändande. Den lokala förankringen: Gensvaret från arnöborna för projektet Filialen är stort. Antalet armar och händer som vill vara med och förverkliga blir fler för varje vecka. Efter Arnöns minskande befolkning under många decennier ökar nu antalet fast- och fritidsboende. Verksamheterna: Föreningsverksamheter kommer att vara Filialens stomme: naturvårdkunskaper med gemensamma naturvårdsåtgärder, bygdeforskning och byggnadsvård, akvarellmålning, trädgårdsbetong, smide, Arnöns gamla historia med bl.a. torpinventering, Arnöns och Vänerns spännande geologi m.m. En viktig del i våra planer är Filialens Samarbetspool som ska fånga upp tillgängliga hjälpande resurser för behov av hjälp av olika slag – som integreras med Filialens Laxås Järnvägshisto ria i modell Laxå Modelljärnvä gsförening Historia kan skildras på många sätt, i bild ord och ljud, man kan ”höra historiens vingslag” brukar man säga och historieböckerna skrivs om, det läggs till och det dras ifrån allt eftersom att det verkar intressant, en del av historien glöms tyvärr ibland och det är där vi kommer in. Laxå har sedan medeltiden varit en knutpunkt och det fanns tex handelsplats och ett kloster vid Borasjön där man bytte hästar innan man åkte vidare. Järnvägen kom även till vår del av vårt avlånga land och ersatte hästarna och oxarna med ”järnhästar” som rök och lät mycket. Järnvägen som går genom Laxå, Västra stambanan blev klar 1862 och förbinder våra två största städer, Stockholm och Göteborg och Laxå ligger precis mitt emellan dem. Laxå var länge en stor järnvägsknut där tågen mot Värmland och Norge växlades och det görs för övrigt än idag. Från början var det tänkt att vi ”bara” skulle bygga en modelljärnväg med Laxå som förebild men allteftersom så har det växt fram ett intresse att göra det som en del av historiebeskrivning av Laxå som det var när järnvägen var som störst och det var i slutet av 50 och början av 60talet. Den röda tråden i modellbygget är järnvägen med sin stora bangård lokstall och vändskiva där ångloken vändes. Det ska även byggas upp en miljö längs järnvägsgatan med de fina hus som fanns då och det är ett stort detektivarbete att få fram ritningar färger mm hur de såg ut på den tiden, vi ska också tänka på att då hade vi vänstertrafik i Sverige, något som många yngre inte upplevt. Intresset för Laxås historia verkar mycket större än vi någonsin kunnat drömma om när föreningen startades och det är naturligtvis inspirerande för framtiden. Modelljärnvägsanläggningen ska trafikeras med tidsenliga Västra Götalands län Främja lokal utveckli ng på landsbyg den Europeiska 155 114 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Västernorrland län Återstäl la, bevara och förbättr a den biologis ka mångfald en Europeiska 542 751 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Värmlands län Främja lokal utveckli ng på landsbyg den Europeiska 96 959 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Örebro län Främja lokal utveckli ng på landsbyg den Europeiska 131 709 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling