Bumsen 1
träffen redan var i full gång. Morgontemperaturen
låg på knappt -17° och vinden tog i rejält, frågan var hur det skulle gå över fjället vid Sälens högfjällshotell. Innan vi skottat klart och fått vägen blev litet mer spårig av all snö. Vi stannade till på Caféet i Evertsberg och tog en sen eftermiddagsfika innan vi tog sista etappen till Försgårdens Rum & Frukost i Transtrand där vi beställt rum. Vi hann också fram innan det började blåsa rejält och det blev en fin kväll i värmen framför brasan. Jag passade även på att låna ett eluttag för att kunna köra laddning på batteriet till CX500:an, små mc-batterier är inte kända för att klara kylan så väldigt bra och en CX har ganska höga krav på strömstyrka för att vilja starta. När vi vaknade på fredagsmorgonen ven vinden rejält och snön hade yrt samman till flera decimeter tjocka drivor, det var knappt vi kunde se våra motorcyklar. Efter frukost blev det till att skotta fram både motorcyklar och utfart så att vi kunde komma iväg för den sista etappen till Golfjellet. Målet var Oset Högfjällshotell där på oss all utrustning så sken solen och vinden mojnade ordentligt, turen över fjället blev en ren njutning, om än litet kallare än dagen innan. Sakta men säkert klarnade nu himlen mer och mer och innan vi nått Trysil så var den helt klarblå. Temperaturen var nere runt - 10°. Vi njöt av de underbara vintervägarna efter gårdagens snöfall, ända tills vi var halvvägs till Elverum och mötte saltbilen! Kylan på -10° var inget hinder alls för det norska Vegvesendet utan de vräkte på salt för att genomföra intensiv snöröjning. Våra mungipor sjönk betänkligt och min hjärna arbetade febrilt med att försöka hitta alternativa vägar. Tyvärr är sträckan mellan Trysil och Elverum fattig på alternativ utan att få en lång omväg, så det blev till att bita i det sura äpplet och så snabbt som möjligt avverka de sista milen till Elverum. Efter Elverum fick vi möjlighet att vika av stora vägen och via Jönserud ta oss längs med bergsskanten ner mot Brumunddal. Vilken lättnad! Fina sköna vintervägar och en sol som lyser från en klarblå himmel och det närmaste jag kommer salt är smaken av svett på mina läppar. Vi fortsatte sedan vår färd över Mjösabron upp mot Snertingdal och ner mot Dokka. I Dokka stötte vi för första gången ihop med fler motorcyklister även de på väg mot Krystall, det var norrmän på både två och tre hjul precis som vi. Nu hade vi snart avverkat en dag och på väg mot Fagernes sjönk solen under horisonten och det kändes att temperaturen gjorde det samma. Nu hade vi bara fyra mil kvar och även om det blev kallare och mörkerkörning så rullade det på bra de sista milen. Väl uppe på Golfjellet hittade vi snart avtaget mot Oset och efter ytterligare några stopp, vid en mängd olika vägskäl med olika hotellnamn, så var vi framme och det alldeles lagom till middag. Vi hann med en skön dusch innan det blev dags att söka rätt på övriga svenskgänget och höra hur det gått för alla andra på väg till Krystall. När vi vaknade på lördagsmorgonen sken åter solen från en klarblå himmel och vyn över fjällen var oslagbar. Vi fick besked om att temperaturen vid hotellet var -26° men vid bommen nere vid avtaget upp till hotellet var den -35°. Skönt att börja dagen inomhus! Det var ett antal deltagare som tänkt sig hemåt denna dag och det behövdes hjälp både med ström och påskjut för att alla ekipage skulle hoppa igång. På eftermiddagen fick Göran och jag lite tid att filma och fotografera mc-körning med skidor. Med den norska fjällvärlden som bakgrund kunde det inte bli bättre och med en klarblå himmel och strålande sol var det bara att njuta. Kvällen bjöd på diplomutdelning till de herrar som varit med på flest Krystallträffar, det var Thor Arne Guldbransen och Odd Annar Kristiansen med 40 stycken och Leif Arnesen med 39, den sistnämnde och Thor Arne var även med och arrangerade den första träffen 1970. Alla tre var alltså med den första Krystallträffen 1970 och har sedan hängt i hela vägen fram till årets 40årsjubileum. Strongt! Resten av kvällen bjöd på musik och dans men vi bröt upp ganska tidigt då det gällde att förbereda sig för morgondagens hemfärd. Söndag morgon vaknade vi till ytterligare en strålande dag men också bitande kall, nu var det -32° även vid hotellet och närmare -40° vid bommen! Burr! Vi tog en lång frukost i hopp om att solen skulle börja värma och tina upp våra motorcyklar där ute på parkeringBUMSEN 1 – 2011 27