Forskningssupplement 46 1
Forskningssupplement ovan ges dock konkreta beskr
ivningar av ”mikroaffirmationer” som tillsammans kan skapa en stödjande atmosfär. Regler och struktur kontra ”going beyond” I denna och i tidigare studier har struktur och rutiner lyfts fram som viktiga för förändringsprocesser (Skogens & von Greiff 2015). Struktur och rutiner bidrar till att få en ordnad, förutsägbar tillvaro som kontrasterar till den ofta kaotiska tillvaro som många har erfarenhet av. Samtidigt lyfts det som beskrivs som ”going beyond”, att gå bortom, eller ”regelbrott” som betydelsefullt för positiva förändringsprocesser. Det vill säga när professionella gör något extra och går bortom det som uppfattas som gränser för och krav/ förväntningar på den professionelle; handlingar, gester eller samtal som uppfattas som personliga. I studien exemplifieras det av att ordna hundvakt åt en klients hund, att lämna ut sitt privata telefonnummer till klienter, hjälpa till att sätta upp gardiner. Såväl införandet och följande av regler/strukturer som att bryta dessa måste troligen förknippas med någon form av rimlighet för att fungera. Struktur och rutiner fyller en funktion som stöd om de uppfattas som rimliga och att de har ett syfte. I tidigare forskning har detta beskrivits som flexibilitet avseende strikta gränser (Borg & Kristiansen 2004; Ware et al. 2004). Regler och strukturer som ej uppfattas som funktionella och rimliga kan däremot fungera hindrande för förändringsprocesser (Ljungberg et al. 2016). Vad som uppfattas som rimligt är individuellt, men, om regelbrott och överskridande av den professionella rollen används på ett ”privat” sätt, dvs om det inte är förankrat i arbetsgrupp och organisation riskerar det att undergräva skapandet av en trygg miljö som i resultaten framträder som en viktig faktor. I ett citat beskrivs till exempel att en av kollegorna lämnar ut sitt telefonnummer till brukare och att ”det uppskattas men passar inte alla (professionella)”. I citatet uttrycks ett tillåtande arbetsklimat; olika sätt att arbeta uppfattas inte som ett hot utan snarare som en tillgång. Här har antagligen både organisation och framförallt ledarskap stor betydelse för vilket utrymme som ges och vad som kan accepteras och hanteras i arbetsgruppen angående olika sätt att arbeta utan att äventyra trygghet, självförtroende och respekt inom arbetsgrupper. Praktiska exempel på ”going beyond” framkom även vid ett seminarium där resultaten från projektet presenterades för professionella från medverkande enheter. I ett exempel berättade två av deltagarna att de på den öppenvårdsenhet där de arbetar tidigare lagat och ätit lunch en gång i veckan tillsammans med de klienter som var aktuella på enheten vilket kan beskrivas som något som går bortom det som förväntas av de professionella. Det innebär därmed en gränsöverskridande handling på en kollektiv nivå, förankrad i arbetsgruppen. Seminariedeltagarna beskrev detta som något de generellt upplevde som verksamt i behandlingsarbetet. En annan seminariedeltagare berättade att hen tidigare vikarierat på en enhet där personalen bjöd på kakor till kaffet på söndagar. Som vikarie var hen inte medveten om detta utan tog fram de kakor som fanns i skåpet då det var dags för kaffe på en annan dag än den stipulerade. Det mottogs med glädje av enhetens brukare, vilket i sin tur möjligen var stödjande. Strax efter händelsen fick hen dock tillsägelse om att detta frångick rutinerna och fick intrycket att det skapade missämja i personalgruppen. Även om detta kan ses som trivialt så kan det illustrera ett regelbrott som riskerar att undergräva respekt för och trygghet i arbetsgruppen. I tidigare artiklar i projektet har diskussioner förts fram om en omförhandling av professionella institutionella regler. Det som konkret framkommit i studien är vikten av möjligheten att misslyckas, till exempel att få en ny chans efter återfall i missbruk. På organisationsnivå gavs exempel på hur enheter som tidigare stängde av brukare som kom onyktra nu endast krävde att brukare skulle vara nyktra då de deltog i enhetens verksamhet, vilket understött och bibehållit positiva förändringsprocesser hos brukare. Det kan beskrivas som att på organisationsnivå ”gå bortom” det som åtminstone tidigare ofta varit en regel; att återfall leder till utskrivning från behandlingsprogrammet. I studien beskrivs hur organisationer intar ett mer flexibelt förhållningssätt eftersom det verkar vara mer fruktbart. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER I artikeln diskuteras professionella förhållningssätt som helhet, på individ, grupp och organisationsnivå. Diskussionen begränsas inte till de delar som ingår i enskilda metoder och som specifikt syftar till att ha en behandlande effekt. Tolkningen görs att resultaten i projektet tvärtom pekar på att även andra delar i vårdgivande och behandlande organisationer har central betydelse för brukares positiva förändringsprocesser. Därmed torde det vara viktigt för verksamheter att fästa uppmärksamhet vid organisationen som helhet; vilket intryck gör den på brukare, inklusive alla medarbetare i organisationen och den fysiska miljö verksamheten bedrivs i? Specifikt kan det antas vara viktigt att skapa en öppen och tillåtande arbetsmiljö vilket i sin tur ställer krav på organisationers ledarskap. • 6.2019 socionomen 11