Forskningssupplement 46 1
resonemang där Levin menar att praktiken inte vil
l ha forskningsunderlag kring de insatser som finns eftersom det skulle försvaga tilltron till socialtjänsten. Detta resonemang bygger på den nyinstitutionella teorin och genom att endast använda den som förklaringsmodell förenklar han komplexiteten kring varför det sociala arbetet använder vetenskaplig kunskap i liten utsträckning. Att enbart förklara socialtjänstens bristande kunskapsanvändning med organisationens strävan efter legitimitet är långt ifrån tillräckligt. Empiriska studier har lyft fram flera olika hindrande faktorer för etableringen av en kunskapsbaserad socialtjänst som vi som praktiker känner igen oss i. En sådan faktor är avsaknaden av effektstudier i form av randomiserade kontrollerade studier och meta-analyser av sådana inom socialt arbete. Dessutom kan det vara svårt för praktiken att värdera olika, ibland motstridiga, forskningsresultat mot varandra (Bergmark & Lundström 2006). Att de kliniska erfarenheterna och den praktik som mycket av det sociala arbetet baseras på inte värderas lika högt som vetenskapliga studier har lyfts fram som ett annat dilemma i debatten kring en kunskapsbaserad socialtjänst (Avby et al. 2014). Det kan säkert vara så att organisationers behov av legitimitet är en av många förklaringar till hur den sociala barnavården är organiserad idag och att särskilda aktiviteter blir dominerande. Det vi är mer tveksamma till är ställningstagandet i Levins grundfråga: Varför har socialt arbete blivit ett administrativt arbete? Socialtjänsten är så mycket mer än administrativt utredningsarbete som nog alla som arbetar inom denna verksamhet kan intyga. I vår kommun finns en stor öppenvårdsenhet som erbjuder mängder med olika former av stöd och hjälp till familjer, föräldrar, enskilda barn och ungdomar och anhöriga. Det kan exempelvis handla om föräldrastödsprogram i grupp, individuellt stöd för ungdomar med drog- och kriminalitets problematik och mer terapeutiska samtal såsom Dialektisk beteende terapi och Funktionell familjeterapi, för att nämna några. I detta använder vi oss av olika slags kunskaper om vad som bäst hjälper människor. De insatser som socialtjänsten erbjuder handlar om kvalificerat stöd och hjälp i ett socialt förändringsarbete där allt fler metoder används som har stöd i vetenskapliga studier. I stora delar av socialtjänsten görs redan idag ett socialt arbete som baseras på kunskap från pedagogik, psykologi, sociologi, socialt arbete och andra relevanta områden. En del av förklaringen till att Claes Levin kommer fram till att det administrativa handlandet 28 socionomen 6.2019 dominerar kan vara att han till stor del använder sig av källor som utgår från handläggningen av LVU-ärenden, vissa 30 år gamla, vilket bara är en liten del av den sociala barnavården i stort. VI VILL INGET MER än att klyftorna mellan akademin och praktiken minskar samt att det sociala arbetet som görs i Sverige bygger på en vetenskaplig kunskapsbas. Praktiken är i behov av vetenskaplig kunskap som är användbar i arbetet eftersom det idag fortfarande finns stora kunskapsluckor. Här skulle forskning och praktik kunna hjälpas åt genom att gemensamt formulera relevanta forskningsfrågor. Vi upplever att en stor del av den vetenskapliga kunskapen i socialt arbete som produceras i akademin intar ett kritiskt perspektiv av det sociala arbetets praktik istället för att försörja praktiken med relevant kunskap om hur framgångsrikt socialt arbete bör bedrivas. Levins artikel är en i raden. Ett första steg för att komma närmare varandra, tror vi, är att forskare i socialt arbete slutar med att på egen hand definiera och beskriva det sociala arbetets praktik. Detta måste vi göra tillsammans som ett led i att minska klyftorna men också för att utveckla socialt arbete som är både ett forsknings- och ett praktikområde. • Johan Assarsson, master i socialt arbete Veronica Dunér, magister i socialt arbete Harald Gegner, doktorand i socialt arbete Maria Svensson, master i socialt arbete REFERENSER Evetts, J. (2009). New Professionalism and New Public Management: Changes, Continuities and Consequences, Comparative Sociology, 8(2), s. 247-266. doi: https://doi-org. proxy.mau.se/10.1163/156913309X421655 Levin, C. (2018). Konflikt mellan ärende och människa – Socialtjänst mellan kunskap och byråkrati. Socionomens forskningssupplement. Liljegren, A. & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbaserad praktik i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 3/4 2010, s. 270-288. Bergmark, A & Lundström, T (2006) Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2/2006, s. 99-112. Avby, G., Nilsen P. & Abrandt Dahlgren, M. (2014). Ways of Understanding Evidence-Based Practice in Social Work: A Qualitative Study. I British Journal of Social Work nr 44, s. 1366-1383.