Forskningssupplement 46 1
Forskningssupplement la faktorer inom vård- och b
ehandling och som beskrivs ha betydelse har använts i analysen, inte enbart de som berör delar som traditionellt definieras som behandlande. BAKGRUND Flera studier om vad som bidrar till en positiv förändringsprocess visavi psykisk ohälsa (Borg & Kristiansen 2004; Davidson et al. 2006; Tew et al 2012), missbruksproblem (Bergmark 2008; Orford et al 2006; von Greiff & Skogens 2017) och både psykisk ohälsa och missbruksproblem (Davidson & Chan 2014; Ness, Borg & Davidson 2014) pekar på att behandlingsrelaterade faktorer snarare handlar om gemensamma faktorer i olika metoder än om specifika metoder. Ett återkommande tema är betydelsen av relationer karakteriserade av emotionell ömsesidighet (Borg & Kristiansen 2004; Ljungberg, Denhov & Topor 2015) och insatser som inte enbart riktas till klientens diagnos utan även är hjälpsamma för att hantera en mer generell problembild. Det kan tex handla om insatser för att hantera materiella problem såsom boende (Brekke et al. 2017), hjälp att arbeta med det sociala nätverket, hitta meningsfulla förklaringar till psykisk ohälsa och insikt om klientens egen betydelse för förändring (Davidson 2003; Davidson et al. 2006; Topor et al. 2011). Sociala nätverk som visar acceptans och tilltro har lyfts fram i flera studier (Pallaveshi et al. 2013; Roush et al. 2015) och där kan självhjälpsgrupper vara ett forum för stöd (Laudet et al. 2000). Betydelsen av klientens egen delaktighet i förändringsprocessen betonas och professionellas roll beskrivs vara att stödja individuella möjligheter och förutsättningar för förändring/återhämtning, att inge hopp (Davidson & White 2007; Muese & Gingerich 2013; Roush et al. 2015); att förmedla kunskap om psykisk ohälsa och missbruksproblem (Pallaveshi et al. 2013; Green et al. 2015; Roush et al. 2015) och ge icke-dömande stöd (Green et al. 2015). Vikten av att som brukare bli sedd, lyssnad på och respekterad som människa betonas av både klienter och professionella (Rise et al. 2014; Schevellar & Barringham 2016). Dessa faktorer har analyserats som bärande delar av det som brukar benämnas som ”terapeutisk allians” (Martin, Garske & Davis 2000), ”arbetsallians” (Horwath & Greenberg 1994) och hjälpande relationer (Ljungberg et al 2015) och som bidragande till betydelsen av professionella insatser (McCabe & Priebe 2004; Skatvedt & Costain Schou 2010). Forskning om hjälpande relationer visar att klienter ofta betonar vikten av professionellas formella status, kunskap och förmåga att förmedla olika resurser samt benägenhet till flexibilitet avseende strikta gränser för professionellt arbete (Borg & Kristiansen 2004; Ware et al. 2004). Att professionella går bortom det som vanligtvis förväntas av dem, på ett tillsynes trivialt sätt, har analyserats som ”mikroaffirmationer” (Rowe 2008; Topor et al., 2018). Mikroaffirmationer karakteriseras av sin vardaglighet och spontana karaktär (Skatvedt & Costain Schou 2010). De uttrycks ofta i ord, gester och handlingar som bekräftar en gemensam mänsklig grund mellan den professionella och klienten som ökar självkänsla och bekräftelse av klienten som person snarare än enbart som klient (jmfr Topor & Denhov 2012). Det saknas dock konkret kunskap om vad mikroaffirmationer är och hur förutsättningar för att skapa dessa ser ut. Forskning om icke-hjälpande professionella relationer är begränsad men resultat visar att klienter ofta uppfattar strikta, och utan undantag följda, regler och rutiner som hinder för hjälpande relationer (Ljungberg et al. 2016). METOD Individuella semi-strukturerade (Silverman 2013) intervjuer gjordes med 40 klienter och 15 professionella. För rekrytering av intervjupersoner kontaktades öppen- och slutenvårdsenheter i Stockholms län. Elva enheter visade intresse att medverka: tre stödboenden, två behandlingshem och tre öppenvårdsenheter, en brukarorganisation och två arbetskollektiv. Professionella på enheterna informerades om projektet och tillfrågades om intresse för intervju. De ombads tillfråga klienter som uppfyllde inklusionskriterierna för deltagande. Inklusionskriterierna var; erfarenhet av psykisk ohälsa samt missbruksproblem, erhållit någon form av insats för dessa problem och att klienten delade personalens uppfattning att en positiv förändring visavi problembild hade påbörjats. Om klienten tackade ja till medverkan förmedlades namn och kontaktuppgifter till forskargruppen. Inklusionskriterier för personalintervjuerna var erfarenhet av arbete med aktuell klientgrupp. Även personal med medicinsk utbildning har intervjuats men fokus ligger inte på medicinska delar av vård och behandling. Datainsamlingen pågick under åren 2016 och 2017. Intervjupersonerna (IP) valde tid och plats för intervjun som, med ett undantag, utfördes på forskargruppens arbetsplats eller på aktuell behandlingsenhet. Intervjun fokuserade på IPs uppfattning om centrala faktorer för att påbörja och bibehålla 6.2019 socionomen 5 1 I fortsättningen alterneras benämningarna ”klienter” och ”brukare” då dessa benämningar är mest förekommande inom socialt arbete.