Forskningssupplement 46 1
SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redakt
ör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 0708-17 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 46 Innehåll Ledare av Hans Swärd POSITIVA FÖRÄNDRINGSPROCESSER HOS PERSONER MED DUBBEL PROBLEMATIK av Lisa Skogens, Ninive von Greiff och Alain Topor Här undersöks hur sociala faktorer inom vården – oavsett vilka metoder som används eller vilken huvudman vården eller behandlingen har – kan ha betydelse för att förändra situationen i positiv riktning för personer med dubbel problematik. Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida: www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2019. SOCIALSEKRETERARES UPPLEVELSER AV EBP av Kerstin Johansson och Mattias Fogelgren Vår empiriska studie visar hur socialsekreterare varken haft möjlighet eller förutsättning att ta till sig EBP. Avslutningsvis kopplar studien till statens fortsatta styrning av kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 45 Innehåll Ledare av Hans Swärd Socialarbetares protester genom nätverk på sociala medier av Gabriella Scaramuzzino och Anna Meeuwisse Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida: www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2018. Drivkrafter och hinder för transnationell mobilitet bland fattiga romer i två rumänska bosättningar av Alexandru Panican och Hans Swärd Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 44 Innehåll Ledare av Hans Swärd SPECIALISTER I SOCIALTJÄNSTEN EN NATIONELL KARTLÄGGNING av Marcus Falk Johansson och Magnus Karlsson Under 2015 inledde Akademikerförbundet SSR ett omfattande arbete för att få svenska kommuner att inrätta en ny typ av specialisttjänst. Denna studies slutsats är att inrättandet av tjänster som specialistsocionomer kan bidra till utvecklande av socialtjänstens arbete. KONFLIKTEN MELLAN ÄRENDE OCH MÄNNISKA Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2018. SOCIALTJÄNST MELLAN KUNSKAP OCH BYRÅKRATI av Claes Levin Varför är det sociala arbetet inom socialtjänsten främst ett administrativt arbete? Och varför har socialt arbete som professionellt handlande så liten plats i socionomers arbete inom socialtjänsten? Claes Levin problematiserar. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 43 Innehåll Ledare av Hans Swärd Vetenskapens mål och mening av Peter Dellgran Antalet disputerade forskare inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete har ökat snabbt i Sverige de senaste decennierna. Universiteten och forskningen ska utveckla ny kunskap och ge underlag för politik, verksamhetsutveckling och professionell yrkesutövning. Hur ser forskare själva på sin uppgift och vilken kunskap bör man prioritera? Artikeln bygger på en enkät till drygt 700 forskare på dessa områden. Den visar både likheter och skillnader, till exempel i synen på forskning för evidensbaserad praktik. Kompetens i konkurrens av Magdalena Elmersjö Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2017. Hur värderas olika kompetensformer i den konkurrensutsatta hemtjänsten på utföraroch förvaltningsnivå? Intervjuer med enhetschefer och en tjänsteman på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Formell kompetens på utförarnivå får ett innehållsligt värde för omsorgskvaliteten, ett symboliskt värde för yrkets statushöjande och ett emotionellt värde i och med att den ökar personalens självförtroende. Samtidigt får informell kompetens ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på omsorgsarbetet. På förvaltningsnivå får den formella kompetensen ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på det utförda arbetet samtidigt som värdet av informell kompetens ifrågasätts. Forskningssupplement 42 Innehåll Ledare Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård Unikt forskningsprojekt Barndom i samhällsvård – relation till föräldrar i vuxen ålder V Nyheter från Fält och Forskning Recension Författaranvisningar och bedömningssystem Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 1.2018 Professor Gunvor Andersson har under hela sin forskarkarriär följt en grupp barn i samhällsvård. Från de var små till vuxen ålder. Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Professionalisering Kunskap Kompetens Vad innebär dessa begrepp egentligen? Och för vem är de till? V älkommen till årets första nummer av forskningssupplementet som handlar om professionalisering, kunskap och kompetens. Den första artikeln har titeln ”Vetenskapens mål och mening – uppfattningar om forskningens uppgifter inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete”. Författare är Peter Dellgran, som är professor vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Det förekommer olika uppfattningar i samhället i dag om vad forskningen bör syssla med och vilken funktion den bör ha i samhället. Författaren fångar in forskarnas perspektiv inom tre vetenskapsområden som alla måste förhålla sig till en grundutbildning och en yrkespraktik och dess behov av kunskaper. Det gäller vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete och deras utbildningsprogram för sjuksköterskor, lärare och socionomer. Jämförelser av vetenskapsideal och uppfattningar om akademins huvuduppgifter inom olika ämnen är angelägna, liksom frågan om vad det är som påverkar kunskapsutvecklingen inom olika ämnen. Den andra artikeln är författad av Magdalena Elmersjö socionom, fil. dr i socialt arbete samt lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola. Artikeln har titeln ”Kompetens i konkurrens. Värderingar av olika kompetensformer inom den konkurrensutsatta hemtjänsten.” Författaren undersöker hur olika kompetensformer värderas på utförar- och förvaltningsnivån. Intervjuer har gjorts med enhetschefer inom hemtjänsten och en högre tjänsteman inom en äldreförvaltning. Vad har formell och informell kompetens för betydelse och innehållsligt värde för kvaliteten i omsorgsarbetet? Under rubriken ”Fält och forskning” uppmärksammas att det 2018 är hundra år sedan Sverige fick sin första fattigvårdslag. Vi hade tidigare haft fattigvårdsförordningar, men de gav i praktiken kommunerna själva ett stort utrymme att utforma hjälpen och hur den skulle organiseras. Det nuvarande svenska socialbidragsystemet har sina rötter i den lagstiftning som sjösattes 1918 och bygger på den logik som då byggdes in i lagstiftningen. Att känna historien är en viktig del av det sociala arbetets kunskapsbas. Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Trevlig läsning! Redaktör 1.2018 socionomen 3 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 1.2019 Specialistsocionomer och det sociala arbetets roll Ta 2018 som utgångspunkt för en diskussion om det sociala arbetets roll i dagens samhälle! V älkommen till årets andra nummer av Forskningssupplementet som behandlar olika aspekter av det sociala arbetets praktik. Den första artikeln är författad av två forskare vid institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, nämligen Marcus Falk Johansson och Magnus Karlsson. Den har titeln ”Specialister i socialtjänsten: En nationell kartläggning”. Texten handlar om förekomsten av specialisttjänster inom socialtjänsten, och hur organisationsföreträdare motiverar och ser på den här typen av tjänster. Den andra artikeln har titeln ”Ärende eller människa? socialt arbete och socialtjänst mellan kunskap och byråkrati”. Den är författad av Claes Levin. Det är en teoretisk artikel där författaren utifrån egen och andras forskning på ett fördjupat sätt diskuterar några centrala problemställningar för socialt arbete. En fråga som författaren diskuterar är varför det sociala arbetet inom socialtjänsten har en så stark administrativ inriktning. Under rubriken ”Nytt från Fält och forskning” uppmärksammas en rad initiativ som tagits i samband med att det 2018 är hundra år sedan Sverige fick sin första fattigvårdslag. Det finns detta märkesår anledning att diskutera det sociala arbetets roll i dagens samhälle. Det finns luckor i dagens system och det finns människor som faller igenom skyddsnäten. Fattigdomsfrågorna skär genom ökade ekonomiska och hälsomässiga klyftor, segregation, bostadsbrist, barn som far illa och förorternas problem. Det sociala arbetet får hantera problem som kräver bredare samhälleliga lösningar. Det finns därför anledning att ta 2018 som utgångspunkt för en diskussion om det sociala arbetets roll i dagens samhälle. Det kommer att ges flera möjligheter för en sådan diskussion. Missa inte detta. Trevlig läsning! Redaktör 1.2019 socionomen 3 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 1.2019 Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Om demokrati och om rätten att få vara Innebörden av utsatthet, orsaker till den och möjliga lösningar på sociala problem, blir viktiga samtalsämnen under 2019. V älkommen till 2019 års första nummer av Forskningssupplementet som behandlar två aktuella frågor i dagens samhälle. Den första artikeln är författad av två forskare i socialt arbete vid Lunds universitet och handlar om socialarbetares protester genom nätverk på sociala medier. Det är viktigt både för opinionsbildningen, för demokratin och för yrkesgruppen i sin helhet att socialarbetarna själva får komma till tals och uttrycka sin mening i olika frågor. Författarna, Gabriella Scaramuzzino och Anna Meeuwisse, nyanserar den bild som ofta förekommit om att det råder en tystnadskultur bland socialarbetarna. De nätverk som har studerats driver frågor om en förändrad personalpolitik, socialpolitik och migrationspolitik. Enligt författarna kan de samtidigt agera som välfärdens väktare. Den 17 december 2018 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett ärende som ger en kommun rätt att reglera passiv penninginsamling (tiggeri) på avgränsade offentliga områden genom lokala ordningsföreskrifter. Vad detta kommer att betyda i praktiken ute i landets 290 kommuner vet vi ännu inte. Däremot finns det anledning att uppmärksamma grundproblemet som ligger bakom fattiga EU-medborgares tiggeri. Det handlar den andra artikeln i detta nummer om. Den har titeln ”Drivkrafter och hinder för transnationell mobilitet bland fattiga romer i två rumänska bosättningar”. Artikeln kartlägger drivkrafter bakom den mobilitet som väckt uppmärksamhet i värdländerna det senaste decenniet. Fattiga EU-medborgare får själva komma till tals. Författare till denna artikel är också två forskare i socialt arbete från Lund, nämligen Alexandru Panican och Hans Swärd. Under rubriken ”Nytt från Fält och Forskning” uppmärksammas vidare vikten av de yrkesverksamma socialarbetarnas röster i den socialpolitiska debatten. Det gäller också vikten av att det sociala arbetets klienter får komma till tals på sina egna villkor. Frågor om vad det innebär att vara utsatt, orsaker till utsatthet och möjliga lösningar på sociala problem kommer sannolikhet att bli viktiga samtalsämnen under 2019. Trevlig läsning! Redaktör 1.2019 socionomen 3 Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd 2 socionomen 6.2019 REPLIK PÅ CLAES LEVINS ARTIKEL av Johan Assarsson, Veronica Dunér, Harald Gegner och Maria Svensson Författarna: Levins artikel intar ett kritiskt perspektiv av det sociala arbetets praktik istället för att försörja praktiken med relevant kunskap.