1177 Omslag
1177 Innehåll
1177 Inspiratören Mia Thomsen
1177 Så blir hösten grönare
1177 Tema Smärta
1177 Sara har haft ont sedan hon var tonåring
1177 Stötta en närstående
1177 Behandling och stöd vid smärta 0 1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 Behandling och stöd vid smärta Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att söka vård. Så kan du få hjälp vid olika former av smärta. Kommer smärtan plötsligt har den ofta en tydlig orsak, allt från lättare besvär till allvarligare tillstånd. – Smärtan i sig är sällan farlig, men den kan vara symtom på en skada eller sjukdom som behöver behandlas, säger överläkaren Karl-Fredrik Sjölund. Tillfällig smärta kan bland annat lindras med smärtstillande läkemedel. – Ofta gör det mycket ont under en kort period. Då kan smärtstillande läkemedel vara hjälpsamt för att komma igång att röra på sig igen. Faran ligger i att plocka bort vardagsaktiviteter för att undvika smärta, då har den en tendens att bita sig fast. Avslappning, massage och akupunktur är andra metoder för att lindra kortvarig smärta. Även kyla eller värme kan ha effekt. Kylan från en ispåse kan lindra det onda om du exempelvis har stukat foten. En värme dyna kan ge lindring vid mensvärk eller muskelvärk. Nervblockad, att på olika sätt blockera smärta från nerverna, används framför allt i samband med en ope ration. Vid långvarig smärta kan en smärtutredning på vårdcentralen visa varför du har ont, om du inte redan behandlas för någon sjukdom. Vid läkarbesöket får du berätta om smärtan och dina besvär. Du kan också få markera på en bild hur smärtan känns i olika delar av kroppen eller uppskatta hur ont du har med hjälp av någon typ av smärtskala. – Det finns inget objektivt sätt att mäta smärta på, men det här är det bästa vi har. I vissa sammanhang kan skalorna vara väldigt användbara, säger Karl-Fredrik Sjölund. Läkaren gör en kroppsundersökning och ibland behövs även andra undersökningar, som provtagning eller röntgen. I vissa fall skriver läkaren en remiss till en smärtmottagning, som utreder och behandlar svåra smärttillstånd. Där finns ett team av specialistläkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och psykolog. På en del smärtmottagningar rekommenderas smärtrehabilitering, där bland annat smärtundervisning och olika fysiska aktiviteter ingår. 1177 3 • 22 Behandlingen vid långvarig smärta ska anpassas efter varje person. – Långvarig smärta kan vara svår att bli av med. Målet är att aktivera sig och öka livskvaliteten. Då kanske till och med det onda minskar med tiden, säger Karl-Fredrik Sjölund. Fysisk aktivitet är basen i behandlingen. – Det handlar inte om att träna hårt eller omfattande, utan framför allt om regelbundna vardagsaktiviteter. Psykologisk behandling är ett annat alternativ, ofta i kombination med annan behandling. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan bli aktuellt, liksom ACT, acceptance and commitment therapy, som har utvecklats ur KBT. Målet är inte att ta bort smärtan, utan att lära sig beteenden och strategier som kan ge bättre kontroll över smärtan. Du kan också få komma på samtal, till exempel med en kurator. Även smärtstillande läkemedel används. – För vissa grupper är det viktigt, men för personer med svåra, omfattande smärtproblem utgör läkemedel en marginell del av behandlingen. Effekten är begränsad och biverkningar vanliga, säger Karl-Fredrik Sjölund. Elektrisk stimulering av nerver, tens, används ibland för att aktivera kroppens smärtlindrande system och blockera smärtsignalerna, helt eller delvis. Vid svår nervsmärta, och om inget annat hjälper, kan du eventuellt få remiss för behandling med ryggmärgsstimulering. Då opereras en elektrod in vid ryggmärgen som blockerar smärtsignalerna. Förutom att vara fysiskt aktiv finns det en del du kan göra själv. Hur du reagerar på att ha ont påverkas av hur du mår för övrigt. Är du nedstämd eller stressad kan smärtan vara svårare att hantera. Därför är det bra att tänka igen om vad som får dig att må bra och mindre bra i vardagen. Finns det till exempel något sätt att minska stressen? Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara ett sätt att lära sig att slappna av. 13
1177 Lars lindrar artrossmärtan med träning
1177 Aktuellt i vården
1177 Ida blev opererad för urininkontinens
1177 Så får du hjälp vid urininkontinens
1177 Under högt tryck
1177 Så fungerar screening
1177 Screening räddar liv
1177 Mer spring i benen
1177 Äldre och ensamhet
1177 Någon att prata med
1177 9 tips för att bryta ensamheten
1177 Aktuellt i vården