1177 Omslag
1177 Innehåll
1177 Inspiratören Mia Thomsen
1177 Så blir hösten grönare
1177 Tema Smärta
1177 Sara har haft ont sedan hon var tonåring
1177 Stötta en närstående
1177 Behandling och stöd vid smärta
1177 Lars lindrar artrossmärtan med träning
1177 Aktuellt i vården
1177 Ida blev opererad för urininkontinens
1177 Så får du hjälp vid urininkontinens Så kan du
få hjälp vid urininkontinens Omkring en halv miljon personer i Sverige beräknas ha urininkontinens. De flesta är kvinnor. – Urininkontinens innebär okontrollerbara läckage av urin, säger gynekologen och kirurgen Rika Hammarström. Ansträngningsinkontinens är den vanligaste typen av urininkontinens. – Då läcker du vid fysisk ansträngning som hosta, nysning, skratt och när du springer och hop par. En vanlig orsak till ansträng ningsinkonti nens är att ha gått igenom en förlossning. Då kan stödvävnaden under urinröret ha blivit försvagad. Ofta hjälper det att trä na musklerna i bäckenbotten genom olika öv ningar. I annat fall kan det bli aktuellt med läkemedel eller operation. Ansträngningsinkontinens är ovanligt hos män, men kan förekomma efter en prostataoperation. Trängningsinkontinens, som orsakas av en överaktiv blåsa, är också vanligt. Då behöver du kissa ofta och kan plötsligt bli kissnödig, få bråttom till toaletten och ha svårt att hålla dig. – Ofta hinner man inte fram till toaletten innan det börjar rinna eller att blåsan töms. Många gånger vet man inte varför en person får träng ningsinkontinens. – Det kan vara så att blåsan får felaktiga Du kan ha ansträngnings- och trängningsinkontinens samtidigt, så kallad blandinkontinens. Överrinningsinkontinens är vanligast bland män. Då har du svårt att tömma blåsan helt, vilket gör att den töjs ut. Blåsan blir överfull och rinner över. Det be - ror oftast på förstorad prostata, urinrörs för - tränging eller att urinröret har skadats. Behandlingen beror på vad som ligger bakom besvären. När du söker vård får du först ta ett urin prov för att se om läckaget beror på en urin vägsinfektion. Du kan också få föra en så kallad blåstömningsdagbok. Du som använder inkontinensskydd kan få väga det före och efter användning. Är du kvinna får du göra en bäckenbottenundersökning för att se hur mycket du kan knipa och om du har sköra slemhinnor. Förutom bäckenbottenträning finns det en del du kan göra själv för att minska besvären. Det är till exempel bra att gå på toaletten regelbundet, ungefär fyra till åtta gånger per dygn. + Sök vård Kontakta en vårdcentral om du har besvär med att det läcker urin. nervsignaler. Trängningsinkontinens förekommer i alla åldrar men är vanligast bland äldre. Bäckenbottenträning kan hjälpa, och även läkemedel eller blåsträning. – Du tränar blåsan genom att inte kissa så fort du blir kissnödig. Först försöker du vänta några sekunder, och sedan längre och längre. Vid nokturi, nattliga trängningar, har du inga prob lem under dagen men kan vakna en eller flera gånger på natten för att du behöver kissa. Även nokturi kan orsakas av överaktiv blåsa men det finns även andra orsaker, som att dricka för mycket vätska eller ta vätskedriv ande läkemedel. 1177 3 • 22 – Håll dig inte för länge men kissa inte heller stup i kvarten eller i förebyggande syfte. Krysta inte, utan slappna av och låt blåsan jobba. Annars kan kissreflexerna försämras. Exempelvis rökning, övervikt, förstopp ning, vät s ke - drivande läkemedel, te och kaffe kan bidra till att förvärra inkontinensen. Sluta röka om du kan och drick inte överdrivet mycket, utan lyssna på kroppens törstsignaler. Ta hand om tarmen genom att träna och äta fibrer. Rika Hammarström uppmanar alla som har inkontinens att söka vård. – Man ska inte gå och lida, för det finns bra hjälp att få. MER INFORMATION 1177.se/urininkontinens 19
1177 Under högt tryck
1177 Så fungerar screening
1177 Screening räddar liv
1177 Mer spring i benen
1177 Äldre och ensamhet
1177 Någon att prata med
1177 9 tips för att bryta ensamheten
1177 Aktuellt i vården