Svensk Vattenkraft 1
Nu har omprövningsprocesserna börjat Länsstyrelse
n i Södermanland har startat upp de första momenten i omprövningsprocesserna för vattenkraftanläggningar. Tillsammans med länsstyrelserna i Örebro och Östergötland ordnade man ett informationsmöte för berörda vattenkraftägare i Linköping 5 febreari. Först ut i tidsplanen för omprövningar enligt förslaget till nationell plan (NAP) är Kilaån 2022 och Nyköpingsån 2023. Så fort regeringen har beslutat om NAP kommer länsstyrelsen i Södermanland att samla deltagarna i de olika prövningsgrupperna. Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund ska svara för praktisk samordning. Här följer en kommenterad sammanfattning av mötet i Linköping. Vattenförvaltningens olika moment presenterades av Weronika Klasson och Leena Tuomola. Fastän ramdirektivet för vatten nu är 20 år gammalt är inte moment och begrepp allmänt kända. Varje större vattendrag är indelat i ett flertal vattenförekomster. Dessa klassas med stöd av referensförhållanden, påverkans-, risk-, åtgärds- och ekonomisk analys. Vattenkraftsanläggningar, särskilt vattenregleringen, bedöms med stöd av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna: • Konnektivitet (”vandringsbarhet”) • Hydrologisk regim (”flödesdynamik och volym”) • Morfologiskt tillstånd (”utseende och funktion”). Det viktiga att komma ihåg vid klassificeringen och åtgärdsbedömningar är hur en verksamhets fysiska påverkan på en vattenförekomst påverkar de biologiska kvalitetsfaktorerna. Vilken påverkan har en damm på fiskvandringen och vilka fiskarter och i vilken mängd bör finnas med hänvisning till ett referensförhållande? Bedömningarna görs med stor osäkerhet; särskilt biologiska övervakningsdata saknas. Någon ställde den berättigade frågan, vad är referensförhållandet för vattendragen? En annan fråga är hur orsak-verkansambandet mellan hydromorfologiska klassningar och åtgärder och effekten på biologin egentligen är verifierat? Konkreta frågor är: behövs faunapassager och ekologiskt anpassade flöden och hur ska de i detalj villkoras i ett omprövningsbeslut? Länsstyrelsen kom sedan in på normsättningen. I nuläget ska Nyköpingsåarna uppnå God ekologisk status. Länsstyrelserna ska under första halvåret 2020 ta fram normer för vattenförekomsterna. Det innebär att länsstyrelserna ska föreslå vilka vattenförekomster som ska åsättas Kraftigt modifierat vatten och var undantaget Mindre strängt 10 SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 kvalitetskrav är befogat. Normsättningen handlar i grunden om en avvägning mellan miljökrav (vattendirektivet och art- och habitatdirektivet) och andra samhällsintressen. Åtgärdsförslagens inverkan på elproduktion, reglerförmåga, elberedskap och orimliga kostnader ska vägas in, för den nationella, regionala och lokala skalan. Markavvattningsföretag är ett annat stort produktionsintresse för livsmedelsproduktion i både nationell och lokal skala. Kulturmiljövärden är också ett viktigt intresse som ska beaktas, liksom hur åtgärdsförslag påverkar möjligheterna att balansera för mycket och för lite yt- och grundvatten. Hur dammar utan vattenkraft för elproduktion kommer att hanteras är fortfarande oklart. Processerna (klassificering och normsättning) ska göras med SAMVERKAN som ett nav, visar länsstyrelsens bilder. Det är mycket önskvärt att NAP anvisar hur denna samverkan ska gå till. Det räcker inte att upprepa att länsstyrelserna ska ha en dialog med verksamhetsutövare. Miljöanpassade lösningar presenterades av Maria Hellström. Bästa möjliga teknik ska användas. Rimlighetsbedömning får bara göras om kraven enligt miljökvalitetsnormen kan uppfyllas. Det betyder att det är när normen tas fram av länsstyrelserna och beslutas av vattenmyndigheterna som den avgörande rimlighetsbedömningen och avvägningen görs. Men det går inte av normsättningen att utläsa hur stor exv. en minimitappning måste vara. Det ingår i domstolsförhandlingen. Miljöåtgärderna ska utformas med en helhetssyn på: • Dammanläggningens funktion • Dammsäkerhet/avbördning • Fiskpassage upp- och nerströms • Minvattenföring • Förändring av vattenflödet / mjuka övergångar. Lösningar på faunapassager finns vid Valåsens, Våtsjötorps och Rällsälvens kraftverk i Örebro län. Utrivning av dammar och biotopvård togs också fram som lämpliga miljöanpassade åtgärder. Redan vid projekteringen bör man tänka på uppföljning och kontroll av: • Flöden (minvattenföring, mjuka övergångar) • Fiskvandring (upp- och nerströms) • Vattennivåer. Av presentationen framgick inte hur åtgärdskostnader vägs in och hur en kostnads/nytta- och konsekvensanalys ska göras för att komma fram med ett nödvändigt prioriteringsunderlag. Kulturmiljöområdet fick ett berättigat stort utrymme med Olof Pettersson som föredragande. Länsstyrelserna har kommit olika långt i sitt arbete med att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljön utmed vattendrag och sjöar. Alla ämnesområden som berörs av en åtgärd måste ha samma möjlighet att lämna synpunkter. Det poängterades att en tidig dialog är mycket viktig för att få en första uppfattning om hur genomförbar en planerad åtgärd är. Kunskapsunderlag ska inte produceras bara för sakens skull, utan samråd med länsstyrelsen för att säkerställa att kraven uppfylls inför ett godkännande av länsstyrelsen. Ett domstolsbeslut kan behöva föregås av ett beslut enligt kulturmiljölagen. En lurig fråga är att länsstyrelsen - med stöd av Riksantikvarieämbetet - menar att värderingen av kulturmiljövärden ska göras utifrån en nationell skala, m.a.o. anläggningens riksintresse. Här föreligger ett behov av förtydligande. Hur tas hänsyn till stora kulturmiljövärden på den regional och lokala nivån? Vattenkraftens Miljöfond, representerad av Claes Hedenström och Ola Ylikiiskilä, hade också en programpunkt. Proposition och lagstiftning förutsätter avvägning mellan olika intressen. Begränsningen av förluster i elproduktion till 1.5 TWh eller 2,3 % sätter ett tak på åtgärder som ska följas. De nu välkända villkoren för finansiering från fonden upprepades. Vid omprövning gäller att kostnader för miljöutredning, domstolsprocess, genomförande av åtgärder och eventuell utrivning enligt dom ersätts med 15 % självrisk och produktionsförluster >5 % ersätts. Kostnader för anpassning av kulturmiljön kan ersättas om de är kopplade till miljöåtgärder. Vid nyprövningar finansieras miljöåtgärder men inte andra kostnader för tillståndsprövning som miljökonsekvensbeskrivning och samråd. En utrivning är ingen omprövning men kan vara en miljöåtgärd. Om det inte går att särskilja dessa kostnader gör fonden ett schablonavdrag på 50 % av de kostnader som inte direkt relaterar till nya miljövillkor. Allmänna villkor finns på fondens hemsida. Där finns en modell för beräkning av produktionsförluster och en modell för beräkning av ersättning. Ersättning för produktionsbegränsningar landar i intervallet 315 kr/MWh till 408 kr/MWh beroende på när domstolen beslutar. Pilotprojekten i Alsterån och Tidan berördes. Syftet är att utröna en lämplig arbetsmetodik för prövningsgrupperna,