Svensk Vattenkraft 1
att ställa olika värden för den biologiska nyttan
mot kostnaderna för den aktuella miljöåtgärden samt produktionsförlusterna. Åtgärderna rankas i fallande skala utifrån biologisk nytta och åtgärdernas konsekvenser för vattenkraften. Vår ambition var från början att då prioriteringen var gjord anordna gemensamma möten med verksamhetsutövarna och länsstyrelserna för att komma fram till en samsyn vilka åtgärder som ska prioriteras, dvs genomföras och vilka som inte kan anses som rimliga eftersom den biologiska nyttan är för liten eller osäker i förhållande till kostnaderna. För att kunna avgöra om en åtgärd inte ska genomföras måste vattenförvaltningens regel om undantag tillämpas. Detta är en fråga för vattenmyndigheterna i normsättningsprocessen. Men eftersom ett mer detaljerat underlag tas fram redan i samverkansprocessen borde man redan i den processen preliminärt kunna avgöra om undantag borde tillämpas. Men formellt är detta ett beslut som ska fattas av vattenmyndigheterna/ delegationerna. Eftersom det är svårt att uppnå samsyn om vilka åtgärder som bör genomföras i pilotprojekten så kommer vi istället att redovisa olika scenarier med olika förslag på miljöåtgärder och deras konsekvenser. STORA OKLARHETER OM TILLLÄMPNINGAR AV FÖRESKRIFTER, VÄGLEDNINGAR, DEN NATIONELLA PLANEN MM I dagsläget är det svårt att på regional/ lokal nivå komma fram till en samsyn mellan olika intressenter om en avvägning mellan rimliga miljöåtgärder och vattenkraftsverksamhet. Bland annat har verksamhetsutövare och myndigheter olika uppfattningar om hur regelverket ska tillämpas men också vad som egentligen kan hanteras i samverkan. En sådan fråga är t ex hur och om undantag ska tillämpas. En annan fråga som kommer upp är hur det så kallade riktvärdet, dvs gränsen för betydande negativ påverkan på vattenkraftsproduktion, ska tillämpas och till och med om det har någon betydelse. Det finns förslag på riktvärden för huvudavrinningsområdena samt en övrigpost. Det råder dock oklarhet hur dessa värden ska ”skalas” ner till mindre enheter som delavrinningsområden och prövningsgrupper. I Tidan och Asterån finns enbart vattenförekomster utpekade som naturliga Uvafors: Ett kraftverk som kanske borde vara utpekat som Kraftigt Modifierat Vatten då hela vattenförekomsten är kraftigt uppdämd. (Spridningstillstånd enligt Lantmäteriets beslut i ärende LM2019/009345. Fotograf Dag Cederborg, WSP Sverige AB) vatten, inga kraftigt modifierade vatten (KMV). Därmed ska God Ekologisk Status (GES) uppnås och åtgärderna som föreslås är fiskvandringsvägar överallt. I pilotprojekten har det framkommit att investeringskostnaderna kommer bli betydligt höge än de uppskattade kostnader som finns angivna i myndigheternas gemensamma system VISS, detta samtidigt som den biologiska nyttan i ett flertal fall är ringa eller mycket osäker. Därmed borde frågan om orimliga kostnader, dvs bedöma om den samhällsekonomiska nyttan är väsentligt lägre än kostnaderna, testas för att undersöka om undantag är tillämpbart. Hur en samhällsekonomisk konsekvensanalys ska tillämpas i praktiken är oklart. VÅRA ERFARENHETER SÅ HÄR LÅNGT Genomförandet av den nationella planen kommer med all sannolikhet att bli konfliktfylld. Olika intressen står mot varandra. För att åstadkomma bästa möjliga resultat bör det finnas en överenskommelse om vad samverkan ska innehålla, hur processen ska genomföras, dess avgränsning, och vad den ska leda till. Ytterligare framgångsfaktorer är god transparens och ett faktabaserat agerande. Tiden kommer vara knapp och det kommer inte finnas tid för långdragna processer. Vi måste alla intala oss detta är ett nytt sätt att arbeta. VAD GÄLLER SAMVERKAN ÄR VÅRA ERFARENHETER SÅ HÄR LÅNGT FÖLJANDE: • Innan start bör det finnas en överenskommelse om samverkans innehåll, dess avgränsning, och vad den ska leda till. • Miniminivå på underlag som ska tas fram och hur det ska användas och vem som ansvarar för vad • Vilka metoder som ska användas • Hur aktuella delar i regelverket, inklusive nationella planen ska tolkas och tillämpas • Hur resultaten ska användas, dvs ev översyn av klassningar och normer ska gå till HaV ska ta fram en vägledning för samverkan och förhoppningsvis kommer bland annat dessa frågor att finnas med. Pilotprojekten kommer med största sannolikhet att slutföras under april månad. Då kommer det dels finns konsultrapporter innehållande underlagsmaterial, genomförda undersökningar, metoder, analyser, scenarier mm dels rapporter med reflektioner och ev rekommendationer ifrån de olika intressenterna som deltagit i pilotprojekten. Claes Hedenström - Projektledare för pilotprojekten i Tidan och Alsterån, Vattenkraftens Miljöfond SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 13