Svensk Vattenkraft 1
Vramsåns domar Margaretha och Bertil Trobros golg
atavandring mot Kristianstads tingsrätt. Våra överklaganden av MMD:s domar 2019-01-15 (fyra verk i Vramsån) behandlades av MÖD vid Kristianstads tingsrätt 12 – 14 november. Förhandlingarna öppnades av hovrättsråd Henrik Löv. Till sin hjälp hade han fyra bisittare. Länsstyrelsen hade fyra representanter på plats och ÄlvS företräddes av Sven Björk. Vramsåns verksamhetsutövare företräddes av Walter Johansson. Eva Nilsson som bistått honom under förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen och under den fortsatta processen hade förhinder och ersattes av Ragnhild Ahrel. Verksägarna fanns också på plats. Ganska snart stod det klart att våra motståndare inriktade sig på att Vramsån utgjorde ett Natura 2000-område. Lst framhöll att turbindrift för elproduktion utgjorde särskilt stora miljöskador. Walter frågade vad skadorna bestod i, utan att få sin fråga besvarad. En annan sak som Lst påpekade var att eventuell drift inte fick ske med s.k. ”korttidsregleringar”. Vi förklarade att den tidigare kvarndriften innebar en räcka korttidsregleringar, där start och stopp skedde 7 – 8 ggr/dygn. Sommaren var ännu värre när driften pågick så länge vattnet kunde driva turbinerna. Det innebar att fiskvägar blev utan vatten. En annan sak som mera ingående diskuterades var lockvatten och faunapassager/ fiskvägar. År 1984 byggdes s.k. fisktrappor vid Bäcklunda och Tollarps kraftverk. Vid Ugerups och Trobrodahls kraftverk fanns fungerande naturrännor. Vid det senare verket var rännan något raserad, men kunde med små medel återställas. Vid Ugerup förelades ägaren ”att rensa karen, så att fisk fritt kunde passera”. Lst. och ÄlvS påtalade att det inte enbart är den vandringsbenägna fisken (i Vramsåns fall lax, havsöring och ål) utan även andra akvatiska organismer ska kunna passera dämmen. Det är svårt att övertyga myndigheter att fiskar stannar där deras livsbetingelser är som bäst. Walter försökte få reda vilka organismer det rörde sig om, men fick inte heller denna gång något svar. Andra dagen ägnades förmiddagen åt syn på de fyra verken, med början i Tollarp. Med ganska enkla medel går det att skapa en flyktväg genom ett uttag, som troligen varit en gammal ålkista, i befintligt galler. Vidare diskuterades om vattnet i utloppskanalen utgjorde lockvatten för uppvandrande fisk. Flödet i huvudfåran var vid tillfället ca 5 ggr högre än flödet i utloppskanalen. Andra anhalten var Trobrodahl där Bertil förevisade anläggningen och beskrev hur faunapassagen skulle kunna förbättras. Lst. uppgav att byggnationen inkräktar på växter i Natura 2000-området, vilket Bertil bemötte med att den föreslagna åtgärden knappast skulle få någon som helst inverkan på området. Lockvatten från utloppskanalen sågs som fara på fördröjning av uppvandrande laxarter, trots att det även här rörde sig om 5 ggr högre vattenmängd i huvudfåran. Bäcklunda har en fisktrappa som fungerar alldeles utmärkt. Trots det åtar de sig att anlägga en fiskväg i södra delarna av dammen. Även här kom diskussionerna att röra sig intrång i Natura 2000-området. Sista anhalten på synen blev Ugerups kraftverk, där fiskvägen är en naturfåra, som i forsarna har en högre lutning än vad som föreslås. Mitt i fiskvägen finns rester av en skvalta från mitten av 1400-talet. I slutet av fiskvägen växer kraftiga bestånd av jättemöja, som där SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 19