Svensk Vattenkraft 1
eller kraftigt modifierad. Nuvarande lydelse tolk
ar myndigheterna så att det kan vara ett väsentligt bättre alternativ för miljön att ersätta små vattenkraftverk med till exempel bioenergi eller vindkraft. HaV vägleder redan i dag till att små vattenkraftverk kan ersättas med vindkraft eller genom effekthöjande åtgärder i storskaliga vattenkraftverk. Om annat alternativ ska föreslås måste det vara jämbördigt om det inte ska leda till orimliga konsekvenser, så som utrivning av småskaliga vattenkraftverk. Det är även en överhängande risk att det framöver kommer att tolkas som att det är bättre för miljön att öka effekten i storskalig vattenkraft. Då blir det omöjligt med KMV i vattenförekomster med småskalig vattenkraft; därför måste en politisk precisering ske. UNDANTAGET MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV, MSK Trots att en vattenförekomst KMV-klassats så att kravnivån är GEP, kommer det i vissa fall att vara nödvändigt att ytterligare sänka kraven så att verksamheter ska kunna förses med rimliga krav så att de ska kunna vara kvar. Det görs genom att använda undantaget MSK. Även här måste preciseringen "inom samma vattenförekomst" läggas in. Det görs i VFF 4 kap 10 § punkt 2 så att lydelsen blir: 2. de miljömässiga eller samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses inom samma vattenförekomst på ett sätt som är väsentligt bättre för miljön. Också här kan den nuvarande lydelsen av myndigheterna tolkas så att det kan vara ett väsentligt bättre alternativ för miljön att ersätta små vattenkraftverk med till exempel bioenergi eller vindkraft. I sådant läge blir det omöjligt med undantaget MSK för småskalig vattenkraft, varför en politisk precisering måste ske. Annars är risken för utrivning av småskaliga vattenkraftverk överhängande. NATIONELLA PLANEN För att myndigheterna ska handla i enlighet med de politiska besluten och avsikterna måste ytterligare preciseringar göras i NAP (alternativt i regeringsbeslutet om NAP). • Produktionsminskningarna totalt får inte överstiga 1,5 TWh eller 2,3 %. • Produktionsminskningarna i mindre vattendrag (= övriga avrinningsområden) får inte överstiga 6,5 % (med enstaka undantag pga särskilt höga naturvärden). • Vattenförekomster med vattenkraftverk eller regleringsdamm ska KMV-klassas och, om God ekologisk potential inte kan nås utan betydande negativ påverkan på verksamheten ska MSK användas. Alla vattenkraftverk ska betraktas som samhällsnyttiga oavsett storlek. • Lika väl som miljöpåverkan bedöms i varje enskild vattenförekomst, ska även bedömningen av betydande negativ påverkan avse den enskilda verksamheten i samma vattenförekomst. • I den nationella planen tas bort kravet på att minimivattenföring ska uppgå till medellågvattenföringen (MLQ) i de mindre vattendragen. MLQ varierar kraftigt mellan vattendragen, den beror i hög grad på hur många sjöar som finns och i vilken utsträckning vattendraget regleras. MLQ har en mycket svag koppling till vattenmiljön. Thomas Sandberg, ordförande SVAF Myndigheterna rundar riksdag och regering EU-rätten kräver inga utrivningar, det gäller både vattendirektivet (RDV) och de dokument som är kopplade till RDV (Common Implementation Strategy, CIS). Tvärtom finns i RDV artikel 4.3 en uppräkning av ett tiotal samhällsintressen av att använda vatten. Där finns också en mekanism för att avväga alla dessa intressen mot varandra, att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten (KMV). I propositionen Vattenmiljö och vattenkraft, som sju av åtta partier röstade för 13 juni 2018, sägs på ca 25 ställen (bl a s 156) att myndigheterna ska "fullt ut utnyttja det utrymme som EU-rätten ger i fråga om att klassa vattenförekomster som ... kraftigt modifierade och i fråga om undantag från den generella kravnivån." Det har ännu inte lett till några ändringar hos HaV eller andra myndigheter och inget tyder på att de tänker ändra sig framöver, tvärtom. I 2017 års regleringsbrev fick vattenmyndigheterna i uppdrag av regeringen att se över om det finns ytterligare vattenförekomster där förutsättningarna för KMV-klassning och undantaget mindre stränga kvalitetskrav (MSK) är uppfyllda. Uppdraget är treårigt, och slutrapport lämnades nu 2 mars. Redan av delrapport 2 2019 framgick att vattenmyndigheterna ansåg sig ha utnyttjat KMV och MSK fullt ut, enligt nuvarande förutsättningar. Slutrapporten bekräftar att regeringsuppdraget inte lett till KMV-klassning av vattenförekomster med småskaliga vattenkraftverk. Inte heller vad de tre nordliga vattenmyndigheterna skriver i de samrådssammanställningar som publicerades (www. vattenmyndigheterna.se) 14 februari 2020 ens antyder att man avser att KMV-klassa vattenförekomster med mindre kraftverk. 4 juli 2019 gav regeringen HaV "i uppdrag att se över sina föreskrifter och sin vägledning så att möjligheterna till undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade används fullt ut." I sin redovisning av uppdraget 18 december 2019 skriver HaV att det "inte framkommit några ytterligare förslag om hur möjligheterna till undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade ska användas fullt ut som inte redan övervägts inom ramen för att revidera föreskrifterna." Men de revideringar av HVMFS 2013:19 och 2017:20, som redovisades dagen innan dvs 17 december 2019, är lika restriktiva som tidigare. Resultatet av myndigheternas extrema tolkning är att i Sverige har endast 3 % av vattenförekomsterna klassats som KMV (enbart storskalig vattenkraft) medan genomsnittet i EU är 14 %. Trots att EU-rätten möjliggör KMV-klassning av alla vattenförekomster med kraftverk och deras dammar, vilket skulle ge 15 %, fortsätter HaV och vattenmyndigheterna att hävda att detta inte är möjligt. Thomas Sandberg, ordförande SVAF SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 5