Svensk Vattenkraft 1
utveckla samverkan, komplettera underlag för klas
sning och normsättning och ta fram åtgärdsförslag utifrån ett helhetsperspektiv. Det konstateras att många parametrar, som ingår i de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, är felklassade. Statusklassningarna bygger i många fall på mer subjektiva grunder än kunskap, beräkningar och data. Dataunderlag saknas generellt. Expertbedömningar landar ofta på måttlig status p.g.a. vattenkraft, fastän biologiska data saknas. Till detta kan läggas frågan om målet för samverkan mellan verksamhetsutövarna och länsstyrelserna. Är länsstyrelserna beredda på och motiverade att förhandla fram ett överenskommet åtgärdsförslag före prövningarna i domstolen? Samverkan får inte bara resultera i att parterna samlar på sig en massa underlag för att verifiera sina ståndpunkter i domstolsprocessen. Dagen avslutades med att Jakob Bergengren Tekniska Verken redogjorde för bolagets verksamhet och särskilt om arbetet med miljöanpassning av kraftverken. I fält och i omedelbar närhet till Tekniska Verkens kontor kunde deltagarna studera den nyligen färdigställda faunapassagen vid Nykvarns kraftverk i Stångån. Bästa möjliga teknik i detta objekt blev omlöp, minimitappning mars-november 1 m3/sek och november-mars 0,5 m3sk/sek och låglutande galler med flyktväg. Rune Hallgren, sekreterare SVAF Så underlättar länsstyrelserna omprövningarna Redan i propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (s 83) står att "Det är viktigt att länsstyrelserna är verksamhetsutövarna behjälpliga med att tillhandahålla sådana offentliga uppgifter. Även uppgifter om inventeringar och kunskapsunderlag med tidigare genomförda antikvariska bedömningar som finns tillgängliga hos länsstyrelsen ska på förfrågan tillhandahållas. Detta i syfte att underlätta för verksamhetsutövarna att få fullständiga prövningsunderlag. Myndigheterna ska även vid behov hjälpa verksamhetsutövarna med information om vad som krävs för ett fullständigt prövningsunderlag. Detta följer av myndigheternas serviceskyldighet. Om en verksamhetsutövare vänder sig till myndigheten för att få hjälp med frågor om processen och prövningsunderlag, ska myndigheten bistå inom ramen för serviceskyldigheten." Också Havs- och vattenmyndighetens förslag till nationell plan trycker på länsstyrelsernas avgörande roll. "Den regionala samverkansprocessen bör utmynna i ett underlag framtaget av ansvarig länsstyrelse ... Detta underlag bör ligga till grund för hur myndigheterna agerar i prövningarna ... Det bör även vara ett viktigt underlag för de ansökningar som varje enskild verksamhetsutövare ska lämna in till mark- och miljödomstolen." (s 53) Mot den bakgrunden anser jag att vi bör kunna kräva att länsstyrelserna är konkreta kring vad de anser kring kritiska frågor såsom följande. • Vems ansvar det är att genomsöka och sammanställa den information som redan finns kring vattendragen. Det ansvaret anser jag ligger på länsstyrelsen eftersom det är deras material. • Vad som bör föregå i respektive prövningsgrupp innan omprövning ska lämnas in. Såsom jag ser det bör det vara så att länsstyrelsen kallar till ett första möte med alla de verksamhetsutövare som finns i respektive prövningsgrupp. Inför det mötet ska länsstyrelsen ha inventerat och sammanställt allt det befintliga material som finns för vattendraget i prövningsgruppen i ämnesområden såsom biologisk kartering, kulturmiljöutredningar, lokala och regionala elsystem, vattenförsörjning, elberedskap m.m. • Vid första mötet bör detta föredras, i korthet så klart, och det ska även vara möjligt för verksamhetsutövarna att få komplett insyn i materialet. Allt länsstyrelsens underlag bör samlas i en särskild avdelning på länsstyrelsens hemsida. • Kontentan från första mötet bör vara sådant att verksamhetsutövarna vet vilket underlag som finns och kan använda sig av detta. Det ska också stå klart vad länsstyrelsen och andra myndigheter ska ta fram för ytterligare underlag. Om det sedan fortfarande skulle kvarstå brister kan verksamhetsutövarna sinsemellan avgöra hur man ska täppa till luckorna och se till att konsulter löser detta. Här kommer också Vattenkraftens Miljöfond in i bilden (kanske redan vid första mötet). • Vid första mötet bör strategin i tiden inför nästa möte diskuteras, vem som ska göra vad i de eventuella luckor som finns i kunskapen. Kommande möten beror naturligtvis på när en prövningsgrupp ligger i tidsplanen. För prövningsgrupper längre fram skulle gemensamma möten med flera grupper kunna genomföras med vissa mellanrum. • Vid de kommande mötena måste man kunna ha konkreta diskussioner utifrån vilka lösningar som ska väljas och hur man ska resonera kring vattenföring, faunapassager, andra samhällsintressen m.m. Detta så att så mycket klarhet som möjligt råder innan omprövningarna skickas in. • När tiden på allvar börjar närma sig för inlämning, helst ett år innan detta ska ske, bör ett gemensamt underlag för omprövningen föreligga. På detta sätt skapas tid och förutsägbarhet för verksamhetsutövarna att både enskilt och samfällt ta ställning till vad som ska göras och hur man ska utforma sina respektive omprövningar. Den exakta lösningen måste inte se ut på detta sätt men något liknande. Det jag vill förmedla och få klarhet kring är att länsstyrelserna förstår att om vi inte gör på detta sätt så kommer omprövningarna aldrig att kunna förlöpa så pass smidigt som man önskar. Det är som jag ser det omöjligt utan då får vi utdragna processer som kommer att försena tidsplanen med troligen det dubbla. Så det centrala vi bör kräva är att länsstyrelserna måste vara beredda att i de kommande omprövningarna jobba på ett helt nytt sätt. Där de dels tar en mera aktiv roll inför omprövningarna och dels på allvar hjälper till med att skapa förutsättningar för att det hela ska gå att genomföra. Sedan anser jag att det ska vara helt uteslutet att en länsstyrelse vid de kommande samråden (eller vad man vill kalla dem) kan säga en sak och sedan helt byta fot när det är dags för själva omprövningen. Då faller hela upplägget platt och då är det i grunden rean nyprövningar vi håller på med, inte omprövningar. Viktor Falkenström, styrelseledamot SVAF, advokat SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 11