Svensk Vattenkraft 1
Samverkan och samsyn en nödvändighet ERFARENHETER
FRÅN PILOTPROJEKTEN I VATTENKRAFTENS MILJÖFOND Miljöfonden initierade två stycken pilotprojekt, ett i Tidan och ett i Alsterån med start i april 2019. Ett pilotprojekt har därefter även startats i Ljungan. Idén med de två första pilotprojekten var att testa en arbetsmetodik för en eller flera s k prövningsgrupper för att komma fram till effektiva miljöåtgärder inför det att omprövning ska ske enligt den nationella planen. Detta i samverkan mellan verksamhetsutövare, länsstyrelser, vattenmyndigheter och Miljöfonden. I Tidan och Alsterån finns vardera ca 25 olika kraftverk samt några ytterligare dammar. Den samlade vattenkraftproduktionen uppgår till ca 35 respektive 25 GWh. Det finns ca 15 olika ägare i respektive vattendrag. SAMVERKAN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING ENLIGT DEN NATIONELLA PLANEN Enligt HaV och vattenmyndigheten ska länsstyrelserna vara sammanhållande i de framtida samverkansprocesserna mellan olika myndigheter och verksamhetsutövare för ett avrinningsområde då den nationella planen är beslutad och i drift, och detta i god tid innan en omprövning ska påbörjas. Tanken med samverkan är att skapa en förståelse för avrinningsområdets förutsättningar och behov av åtgärder. Bland annat att för att få fram ett samlat underlag som kan ligga till grund för prövningarna. En översyn och komplettering av befintligt underlag är i de flesta fall helt nödvändigt för att omprövningarna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, dvs baserat på faktaunderlag och så lite bedömningar som möjligt. Pilotprojekten har bland annat syftat till att pröva samverkan i praktiken tillämpat på Tidan och Alsterån. BRISTFÄLLIGA UPPGIFTER OM DE BIOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR MILJÖÅTGÄRDER Vi enades om en arbetsmetodik innan 12 SVENSK VATTENKRAFT #1 2020 Hornsö: Ett kraftverk som kanske borde få undantag då investeringskostnaden är hög och den biologiska nyttan med en fiskväg tveksam. (Spridningstillstånd enligt Lantmäteriets beslut i ärende LM2019/009345. Fotograf Dag Cederborg, WSP Sverige AB) projektet påbörjades och till vår hjälp har vi haft konsulter som stöttat projekten. I det första steget har befintligt underlag avseende biologiska data, uppgifter om de hydromorfologiska förhållandena samt uppgifter om kraftverken identifierats och sammanställts. Inte så förvånande visade det sig att det saknas mycket data. Det underlag som finns är framtaget med olika metoder vid olika tillfällen och kvaliteten är osäker. Det finns relativt bra uppfattning om vilka arter som finns i avrinningsområdena men inte i vilken omfattning. I princip har alla kraftverk inventerats men det är också en utmaning att få fram de uppgifter som behövs då antalet ägare är stort. Länsstyrelserna har identifierat vilka naturvärden som kan anses som viktigast. Dessa värden har kompletterats med en genomgång av även andra källor. Både i Tidan och Alsterån har materialet kompletterats med utredningar om vilka potentiella reproduktionsområden för fisk som finns tillgängliga om man bygger fiskvägar. Fokus har varit att försöka identifiera den biologiska nyttan för olika åtgärder och rangordna dem genom att poängsätta dem utifrån hur stora arealer som kan tillgängliggöras, dessas betydelse för skyddsvärda arter och arter med olika vandringsbenägenhet. En viktig faktor i sammanhanget har också förekomsten av Natura 2000-områden varit. PRIORITERINGAR VIKTIGA Vi kom överens med länsstyrelserna att tillämpa någon slags prioriteringsmodell. Idag används modeller på lite olika håll och en slutsats var att en och samma modell borde användas av alla. I Alsterån tillämpades en modell framtagen av Energiforsk med stöd ifrån myndigheter som kallas PrioKliv. Modellen kräver mycket indata vilket gör den svåranvänd i vattendrag där data saknas i stor omfattning. I Tidan har en något enklare modell därför använts. Prioriteringen innebär bland annat