Uppföljning av MU-avtalet 1
Uppföljning av MU-avtalet I fritextsvaren i enkät
en återkommer en önskan om en aktör som kan genomföra utbildningar, utöva påtryckningar gentemot politiker, göra uppföljningar, skicka ut avtalsmallar och rådgöra vid svårigheter med avtalstolkning. Det förekommer även förslag på att fördela separata bidrag till medverkans- och utställningsersättning, vilket Kulturrådet inte förespråkar. I rollen som statlig myndighet ska vi inte heller utöva påtryckningar på politiker eller rådgöra hur avtalet ska tolkas och därmed ta ställning i en eventuell tvist. Kulturrådet är ingen rättsvårdande instans utan en bidragsgivande myndighet som utövar sitt uppdrag utifrån de statliga värdegrunderna. Flera av de efterfrågade insatserna kan med fördel snarare genomföras av en samlande paraplyorganisation för utställningsarrangörer som bevakar sina medlemmars intressen, något som alltså saknas. Däremot ser vi möjligheter att kunna utveckla myndighetens informationsinsatser om MU-avtalet. Den statliga myndigheten Konstnärsnämnden har utvecklat verktyget Konstnärsguiden som samlar information anpassad till konstnärernas sysselsättning, till exempel information om avtal och upphovsrätt. Kulturrådet skulle på motsvarande sätt kunna skapa en guide för arrangörer där de kan hämta information om MU-avtalet, avtalsskrivande, budgetkalkylering och liknande. Det skulle kunna stärka framför allt små arrangörer och skapa mer hållbara verksamheter. En ökad kunskap om innehållet i MU-avtalet och avtalsskrivande stärker även de utställande konstnärernas förutsättningar. Kulturrådet skulle också kunna samla information från arrangörerna om deras behov och informera andra aktörer, till exempel regioner, kommuner och andra statliga myndigheter, om arrangörernas situation. Kulturrådets verksamhet består utöver bidragsgivning och främjande arbete även av utredning och uppföljning. Resultaten i denna undersökning bygger på hur respondenterna beskriver situationen ett ”vanligt” år, det vill säga utan pandemins påverkan på verksamheten. Eftersom pandemin har inneburit stora utmaningar för såväl arrangörer som konstnärer ser Kulturrådet ett behov av att göra en fördjupad studie av hur pandemin påverkat utställningsarrangörerna och deras användning av MU-avtalet. MU-avtalet – på rätt väg men med utvecklingspotential Sedan undersökningen 2013 har användandet av MU-avtalet bland respondenterna ökat och andelen arrangörer som avtalar om högre nivåer av utställningsersättning är större. I de svarandes reflektioner kring MU-avtalet framkommer att flertalet är positiva till avtalet och att det anses ha stärkt konstnärernas villkor. Avtalet uppges ha inneburit ett lyft för utställningsverksamheten och det har förenklat förhandlingsläget om ersättningar mellan arrangörer och konstnärer. Det har även inneburit en tydligare och bättre fördelning av statliga resurser, samtidigt som problem med jäv och godtycklighet har minskat. En majoritet av respondenterna svarar dessutom ”vet ej” på frågan om de tycker att MU-avtalet behöver förändras. I övrigt är det en dubbelt så stor andel som inte anser att avtalet behöver förändras, än andelen som tycker att en förändring bör ske. När de svarande får frågor om huruvida MU-avtalet har påverkat utställningarnas antal och längd samt antal utställda konstnärer anser majoriteten att MU-avtalet inte har haft en sådan påverkan. Samtidigt visar vissa resultat att det fortfarande finns utmaningar i arbetet med MU-avtalet. Trots att andelen som tillämpar MU-avtalet har ökat finns det fortfarande statliga aktörer som, trots att de ska, inte använder MU-avtalet. Drygt 4 av 10 svarande följer inte MU-avtalet i sin helhet, det vill säga de betalar inte ut både medverkans- och utställningsersättning. Även om en majoritet av respondenterna inte upplever att MU-avtalet har påverkat antalet utställningar och utställda konstnärer anger en dryg femtedel att MU-avtalet har inneburit att antalet konstnärer som ställs ut har minskat. Ett minskat antal konstnärer som ställs ut kan få negativ inverkan på såväl konstnärers försörjningsmöjligheter som möjligheten för publik att ta del av ett varierat konstutbud. I respondenternas fritextsvar framkommer det även flera önskemål om insatser för att öka användningen av MU-avtalet. Utöver den nämnda problematiken med resurser lyfter de svarande fram en förenkling av och en 33/44