Uppföljning av MU-avtalet 1
Uppföljning av MU-avtalet Inledning Bakgrund MU-a
vtalet, eller Avtal om upphovsmäns rätt till ersättning vid visning av verk samt medverkan vid utställning m.m., är ett ramavtal som har tecknats mellan staten genom företrädare från Kulturrådet och Konstnärernas riksorganisation, Svenska Fotografers Förbund och Föreningen Svenska Tecknare. Avtalet gäller för statliga institutioner men principerna är avsedda att vara vägledande för alla utställningsarrangörer som får offentligt stöd och det används i allt större utsträckning av utställningsarrangörer i allmänhet. MU-avtalets två delar består av: • medverkansersättning – som regleras i ett enskilt avtal som ska tecknas mellan arrangör och konstnär gällande konstnärens insatser och kostnader i anslutning till en utställning • utställningsersättning – som genom tariffer fastställer ekonomisk ersättning till konstnärer för att ställa ut verk som konstnären äger. Avtalets syfte är att skapa bättre förutsättningar för konstnärer inom bildkonst-, form- och konsthantverksområdet att få betalt för utfört arbete. För avtalet i sin helhet, se Bilaga. Historisk tillbakablick Centrala avtal om utställningsersättning till konstnärer har funnits i Sverige sedan 1970-talet, men har då endast reglerat utställningsersättning. I det första MU-avtalet som trädde i kraft 2009 fastställdes för första gången att arrangören ska upprätta ett enskilt avtal mellan konstnär och arrangör av konstutställning där bland annat ersättning för konstnärens medverkan ska regleras, det vill säga medverkansersättning. MU-avtalet från 2009 reviderades för att bli enklare och tydligare och det nuvarande MU-avtalet trädde i kraft den 1 juli 2014.1 År 2016 lanserade regeringen en handlingsplan för bild och form som avsåg att stärka området med särskilt fokus på konstnärernas villkor. I handlingsplanen fastslog regeringen att MU-avtalet ska vara en förebild för hur offentliga och privata utställare ersätter konstnärer. Samma år tillsatte regeringen utredningen Konstnärernas villkor som innebar en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utredningen redovisade sitt betänkande Konstnär – oavsett villkor? 2018.2 I betänkandet föreslogs att fler myndigheter inom museisektorn ska få i uppdrag att redovisa utbetalda ersättningar enligt MU-avtalet och att Kulturrådet skulle få ytterligare resurser för att förbättra arrangörernas och främjandeorganisationernas möjligheter att följa MU-avtalet. I regeringens skrivelse från mars 2021, Politik för konstnärers villkor konstateras att det också är en angelägen fråga för staten att följa upp huruvida MU-avtalet används av icke-statliga aktörer eftersom en stor del av utställningsarrangörerna hör till denna kategori.3 I skrivelsen bedömer regeringen därför att Myndigheten för kulturanalys bör ges i uppdrag att följa upp efterlevnaden av MU-avtalet och att analysera huruvida det har utvecklats en branschpraxis på området. Uppdraget bör ges efter att Kulturrådets uppföljning av avtalet har genomförts så att Myndigheten för kulturanalys ska kunna använda den kunskap som uppföljningen ger i det bredare uppdraget. 1. Regeringsbeslut Ku2013/2363/KO och Ku2014/3/KO. 2. SOU 2018:23. 3. Regeringens skrivelse 2020/21:109. 4/44