Tidningen Energi 1
tröttnat på regeringens ovillighet att föra samta
l. Det handlade särskilt om att erkänna kärnkraftens betydelse och byta ut ordet förnybart mot fossilfritt. Mot slutet av året presenterade man förslag till en egen energiöverenskommelse, nu också tillsammans med L. En handfull ”genomförbara förslag” skulle ”lösa de problem som svensk energipolitik står inför”. Lösningen var kärnkraft. Energiminister Anders Ygeman pekade på ”brutna Sedan dess har Farmanbar ivrigt påpekat att förnybarhetsmålet 2040 inte är ett stoppdatum för kärnkraft. Den som vill bygga nya reaktorer har alla möjligheter, menar han. ”Det finns tre sajter att börja bygga på och skulle det visa sig att man därutöver skulle behöva något annat, då får vi prata om det då”, har Khashayar Farmanbar sagt. Därmed är cirkeln sluten och ”Linje 2” åter på ruta löften” men ryckte samtidigt på axlarna. Mp:s strategi att fösa kärnkraften ut i kylan hade fortfarande riksdagsmajoritet tack vare Vänsterpartiet. Hösten 2021 omkullkastades plötsligt den politiska scenen när Magdalena Andersson tog över som partiledare och blev statsminister efter Stefan Löfven. Det ingen hade räknat med var att Mp dessutom lämnade regeringen. Som av en händelse skedde Mp:s avhopp endast tre dagar efter Socialdemokraternas partikongress, som för första gången på 40 år hade presenterat nya och mildare riktlinjer för kärnkraftens framtid. Veckan därpå tillträdde Khashayar Farmanbar (S) som energiminister i den nya Sregeringen. Efter några inledande rundor med begagnade argument landade också han i partiets nya öppenhet mot små och stora reaktorer. ett. Den Smärkta kärnkraften haltar nu vidare mot nästa val, nu även med möjligheter till nybyggnation. –Kärnkraftspolitiken står dessutom inte bara mitt i ett teknikskifte men befinner sig också i ett politiskt generationsskifte, säger Daniel Färm. – Dagens unga politiker är mer av typen ”kärnkraftsagnostiker” – funkar det så kör och funkar det inte så låt bli. Idag är säkerheten och avfallet hanterbara frågor så det politiken behöver fokusera på är kostnader och tidsperspektivet, tycker Färm. – I den diskussionen säger en och annan klokt nog att det går snabbare att bygga vindkraft. Ja absolut, men det har inte med saken att göra. Vi ska inte sluta bygga vindkraft för att vi bygger kärnkraft, säger Daniel Färm. – Men vi ser hur kommuner allt mer sliter med att acceptera både vindkraftens och elnätens växTIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 27