Tidningen Energi 1
3. Alla ska ta fram nätutvecklingsplaner Alla eln
ätsföretag ska ta fram nätutvecklingsplaner vartannat år som visar hur nätverksamheten utvecklas. Planerna ska blicka 5–10 år fram i tiden och bland annat ta upp användningen av flex- och stödtjänster, lagring med mera som används som alternativ till nätutbyggnad. – Det här kan bli ett stort arbete för elnätsföretagen men det är än så länge otydligt på vilket sätt planerna ska användas. Dessutom behöver det klargöras vilken skyldighet andra samhällsaktörer har att medverka samt vilken skyldighet elnätsföretagen har att efterleva planerna. 4. Användning av stödtjänster Stödtjänster kommer få en viktigare roll på elnätsmarknaden. Det handlar om icke-frekvensrelaterade tjänster, för till exempel spänningsreglering och reaktiv effekt, som behövs för elnätsdriften. Elnätsföretagen måste upphandla dessa tjänster på ett marknadsbaserat sätt, men det finns inget hinder mot att utföra dem i egen regi. – Om man inte utför tjänsterna själv behöver man undersöka vilka som kan erbjuda dem och hur tjänsterna kan anskaffas, vilket kan bli komplext. 5. Mer fokus på flextjänster Användningen av flexibilitetstjänsterna ses som ett viktigt verktyg i omställningen. Elnätföretagen ska använda tjänsterna som ett komplement till nätutbyggnad, för att förbättra effektiviteten i driften. När intäktsramen bestäms ska denna ta hänsyn till i vilken utsträckning tjänsterna används. – Bedömningen ska få medföra en ökning eller minskning av intäktsramen. Det är fortfarande inte helt tydligt hur detta ska gå till och det lär dröja innan vi har etablerade marknadsplatser och produkter på plats. Ei har fått i uppdrag att ta fram föreskrifter för elnätsföretagens skyldighet att ta fram specifikationer och standardprodukter för flextjänster Ei. 6. Förbud mot laddpunkter och lagring Huvudprincipen är att elnätsföretag inte får äga energilagring eller laddpunkter. Dock kan företaget ha laddpunkter för eget bruk. Det finns också möjlighet till enskilda undantag om det saknas marknadsalternativ eller för glesbygd. Energilagring som klassas som en nätkomponent som är nödvändiga för drift av elnätet omfattas inte av förbudet. – De elnätsföretag som idag äger laddpunkter och lagring som inte kan undantas från förbudet måste fasa ut dessa inom fem år. Det är positivt att det nu tydliggörs vad som gäller då dessa områden inte ingår i dagens regelverk. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 49