GLAS 1
Oskar Storm, teknisk rådgivare på Glassolutions P
olen, utvecklar i den här artikeln sina funderingar om problemen med de allt vanligare trekantiga isolerrutorna i våra fasader. I arkitekten Benjamin Cadenas restaurangbygge i columbianska Bogota används många triangulära fönster. TRIANGULÄRA TREGLASFÖNSTER TYNGS AV TRE TRISTA TRUBBEL Text: Oskar Storm Triangulära glas är en aktuell trend i fasader. Fem av tolv projekt i Saint-Gobains fasadbok 2018 har en stor andel triangulära glas med triangulära fönster, ett sjätte har en diagonal knäck på glasen i ytterskalet (bockade glas). Till Sverige kom trenden tidigt med Wingårdhs ikoniska Victoria Tower i Kista. Till Norge med Deloittes kontor på Barcode och deras hippaste arkitekter hos Snøhetta. Idag är bland annat Juvelen i Uppsala, Sergelhuset i Stockholm och NCC:s nya kontor Kineum i Göteborg i olika faser av realisering. Det är kul! Tyvärr är det svårt att anpassa det här designelementet till svenska byggnader, för byggregler och fysikens lagar skapar hinder. I den här artikeln pekar jag på tre tråkigheter med trekantiga treglas, och använder engelska språket för att kunna fortsätta allitterera: Oskar Storm, Glassolutions. Compliance: Svenska byggregler kommer att bli mer komplexa när Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) för nollenergihus och EN 17037 dagsljus i byggnader infogas i regelverket under 2020. Carbon Footprint: Triangulära glas innebär i regel att man bara utnyttjar 35 procent av det glas som kommer ut ur floatverket, en skymf mot våra klimatmål. Climate loads: Klimatlaster utvecklas på ett helt annat sätt i triangulära glas än i 44 GLAS 2.2019 / tema: glas utan gräns / rektangulära glas. Många bilder på Victoria Tower visar en bucklig fasad, resultatet av olika lufttryck inuti och utanför de triangulära tvåglas isolerrutorna som utgör fönster och blindfyllningar. Även utblicken kan störas kraftigt av olika typer av distorsioner i triangulära glas. Triangulära glas och byggregler EPBD uppdaterades med strängare krav under 2018 och Sverige har 18 månader på sig att introducera regler för nära nollenergihus i BBR. U-värdeskraven är tufft låga, ner mot 0,4 för hela fasader har föreslagits, och solvärmelaster måste i huvudsak lösas utan luftkonditionering. Samtidigt antogs i december 2018 EN 17037, den första normen för dagsljus i byggnader. Den står på fyra ben; dagsljusfaktor, solljus som hygienfaktor, utblick och bländskydd. Normen är inte tvingande, men kommer att gälla som rekommendation i Sverige. För att få ihop dessa två motstridiga normer ser jag två nyckelegenskaper som kan likrikta fasadutformning: • Stora blindfyllningar på upp till två tredjedelar av fasaden, för lägsta u-värde. • Horisontella fönsterband med olika kombinationer av glas och solavskärmning eller dynamiska glas, för att lösa motsägelsen mellan dagsljus och solvärmelast.