GLAS 1
Få fastighetsinvesterare har varit särskilt intre
sserade av att sträva efter extra miljökvaliteter för en ny byggnad så länge det inte har visat direkt pluseffekter på sista raden i kostnadskalkylen. Powerhouseinitiativet utgör dock starten på en trend där byggnader med en tydlig miljöprofil gradvis har etablerat en ny standard som lockar hyresgäster och därmed utgör ett mervärde för ägaren. Glasfasaders potential i miljöredovisningen Text: Thomas Aasen Foto: Robin Hayes och Snøhetta Arkivenes Hus Stavanger. Stora glasytor ger många positiva egenskaper till byggnaden, men kräver också en smart applikation för att fasaden ska kunna utnyttjas fullt ut. Powerhouse realiserades först 2010. Syftet med Powerhouse-byggnader är att producera mer energi under sin livstid än de förbrukar. Startprojekten skapades med stora utmaningar och ansträngnings hos de involverade. Med tiden har det också visat sig att byggnaderna fungerar som förväntat, och de är möjliga att tillverka och uppföra med befintlig teknik. I ett nyhetsflöde som i ökande takt präglas av dagliga larm om planetens hälsotillstånd har byggande med en mer eller mindre ambitiös miljöprofil på bara några år utvecklats till att bli ett naturligt koncept. En återkommande uppgift som upprepas när det gäller byggbranschens bidrag till världens energiförbrukning är att driften av våra byggnader svarar för cirka 40 procent av totala förbrukningen. Detta medför också intressanta möjligheter för leverantörer av fasadlösningar, eftersom en betydande del av energiförbrukningen kan reduceras med en genomtänkt konstruktion av byggnadens yttre hud. Behovet av uppvärmning och inte minst kylning och inomhuskomfort bestäms till stor del av fasaden. Fasadentreprenörerna baserar sina fasader på stödstrukturer av aluminium eller stål och ofta med en stor del glas som en viktig ingrediens. certifieringssystem som används. Det finns idag tre system som dominerar i Europa. Breeam (Building Research Establishment’s Environmental Assessment Method) grundades redan 1990 och utgör den äldsta metoden för att verifiera byggnadens miljöegenskaper. Andra utbredda certifieringsmetoder är American Leed (ledningssystem i energi och miljödesign) som utvecklades 1998 och den tyska DGNB (Deutsche Gesellschaft für nachhaltiges Bauen) grundades 2007. Certifieringsmetoder Byggnadens direkta energianvändning och användarkomfort är två av många faktorer som beaktas vid utvärdering av byggnadens miljöprofil. Materialegenskaper, produktionsmetoder och återvinningsförmåga samt inslag av miljöfarliga material är viktiga parametrar. Dessutom spelar flera andra faktorer betydande roll, men med olika bedömningar och viktningar beroende på vilket 56 GLAS 2.2019 / glasfasaders potential i miljöredovisningen / Alla metoder certifierar byggnaderna till olika kvalitetsnivåer, men inte heller de nivåer eller kriterier som de är baserade på kan jämföras rakt av. Ändå finns det gemensamma nämnare som energieffektivitet, användarkomfort, omfattning av skadliga ämnen och lokalisering. I norge började norska grönbyggnadsrådet (NGBC) tidigt investera i det engelska Breeam-systemet. Detta beror på de stora ansträngningarna från NGBC:s medlemmar i syfte att utveckla systemet är anpassat för norska förhållanden.