GLAS 1
3 RESTAURERING Text: Kerstin Wallin Foto: Statens
fastighetsverk, Sören Håkanlind, Jacob Hidemark, Erik Wikerstål m fl Slottsarkitekt är inget man bara beslutar sig för att bli eller går en påbyggnadskurs i. Framtill 2002 blev man kallad. Men sedan dess lägger man in anbud. Och den som väljer och styr det hela är sedan 1993 Statens fastighetsverk (SFV). Dessförinnan var det Kungliga Byggnadsstyrelsen som utsåg slottsarkitekter. Att Jacob Hidemark blev slottsarkitekt förvånar inte. Han föddes in i uppdragen, även om han som ung protesterade. Hans pappa var Ove Hidemark, ett av de största namnen i restaureringskonstens historia. Ove Hidemark var starkt influerad av Arts & Crafts-rörelsen och dess reaktion mot industrialisering och mekanisering. Hans stora projekt var Skoklosters slott som han kom att se som sitt universitet. Hans tankar om restaurering har bildat skola och påverkat dagens slottsarkitekter. — Visst har pappa haft inflytande och inspirerat mig. Absolut. Men i unga år värjde jag mig: ”Vad som helst men inte det”. Knacka fram skarvar Nu blev det ändå så. När Jacob var kanske tio år tillbringade han en hel del tid med sin pappa på Skokloster. Han prövade på att knacka fram skarvarna mellan de olika putslagren på fasaderna och att putsa. Han hade det väl förspänt också på annat sätt. Hans mamma, konstvetaren Elisabeth Stavenov-Hidemark var avdelningschef på Nordiska Museet och författare till bland annat den Augustprisnominerade Tapetboken. Här fanns alltså ett intresse i familjen för en kulturbyggnads både yttre och inre. Somrarna, berättar Jakob, var fyllda av resor runt om i Sverige och Italien. In och ut i slott och herresäten, kyrkor, och katedraler. Efter studier i konsthistoria började Jakob läsa till arkitekt och 2000 fick han sitt första slottsarkitektuppdrag, Tullgarns slott. Efter det har han även fått uppdragen för Tessinska palatset och Linnéminnena i Uppsala – Linnéträdgården och Linnés Hammarby. Patina och årsringar att bevara Även Mikael Nädele har Skokloster som inkörsport till sina uppdrag som slottsarkitekt. — Ove Hidemarks restaureringsfilosofi har även påverkat mig stort. Att värna om den viktiga patinan och så långt det bara går ansvara för att årsringar finns bevarade för framtiden. Min första upplevelse för detta var på just Skokloster, tidigt i mina arkitekturstudier. En släkting var intendent där och jag fick en exklusiv rundvandring och introduktion i Hidemarks sätt att arbeta. Där fanns den ofullbordade delen av plan 3, och när jag såg den begrep jag hur oerhört viktigt det är att våga låta vissa delar vara kvar obearbetade. Mikael Nädeles första uppdrag var Carlstens fästning. — En dag ringde plötsligt telefonen. Det var före LOU (lagen om offentlig upphandling). Tiden för uppdraget var 6 år. 2017 fick jag uppdraget för tredje gången och då enligt LOU. Restaureringsteorier kan bli hämsko Både Jakob och Mikael tillmäter Ove Hidemark och Skokloster stor betydelse men Erik Wikerstål har en annan ingång: — Jag fördjupar mig inte i olika restaureringsteorier. Det ser jag som en hämsko. Formmässigt är jag mest intresserad av nutida och minimalistisk arkitektur, vilket ofta passar bra i de gamla miljöerna. När jag tänker efter har jag gått min egen väg. Den bästa byggnadskonsten från varje tidsepok är det nyfikna arkitekturögats läro mästare. > GLAS 2.2019 / 3 slottsarkitekter / 51 H slottsarkitekter som ansvarar för att skapa nytt i det som inte får förändras ”I sakens natur ligger att en gammal byggnad ger mer begränsningar än något man ritat från noll. Men ur begränsningarna föds idéer som blir till lösningar på problemen. Vi slottsarkitekter har ju också privilegiet att få arbeta med de bästa byggnaderna, uppförda av de skickligaste byggmästarna och hantverkarna av sin tid”, säger Erik Wikerstål. d E e r b i o e k l a W a d k i J k N e r l s e t a å k l i m c e i r ä M