GLAS 1
” MED ÖKAD LAST FÖLJER ÖKAD BUKTNING I GLASEN OCH
NATURLIGTVIS EN FÖRSÄMRAD OPTIK I SPEGLINGEN. I PRINCIP KAN MAN SÄGA ATT HÄRDNINGEN KAN ORSAKA DISTORSIONER NÄR MAN BETRAKTAR EN FASAD UR STARK VINKEL, MEDAN ALLA PROBLEM MED GLAS SETT RAKT FRAMIFRÅN ORSAKAS I PRINCIP AV KLIMAT LASTER. Illustration av klimatlaster i glas. Källa: Glasschäden (tysk bok). Louvren i Paris. 6 mm högspeglande glas framför tjockt inbrottsskyddande glas. härdat glas i fasader faller delvis samman med övergången från tvåglas till treglas i fasader. Det skiftet och de allt tjockare spacers (distanslister) som används för att trycka ner u-värdet ytterligare medför en stark ökning av klimatlaster i isolerglas. Vissa mått bör idag undvikas då trycket inne i rutan blir väsentligt större än en kraftig vindlast. Europanormen för isolerglas heter EN 1279, och den föreskriver i en föga uppmärksammad paragraf 6.1 att man ska ge särskild akt på klimatlasten i figurrutor, glas med större spacer än 18 mm och isolerglas smalare än 600 mm kortsida. Ante Salmonsson på Sika menar att den här paragrafen kan öka komplexiteten i glastillverkning och fasadmontage: ”Med den nya utgåvan av SS-EN-1279:2018 kan det innebära att en del falsmått inte längre räcker till för att hålla spacern utom synhåll i dagmåttet. Här måste systemtillverkarna öka sitt samarbete med isolerglastillverkaren och deras leverantör av isolerglaslim”. Ante har rätt i sak, men man kan ändå välja att bortse från Antes varning med att han vill sälja maximal mängd klet till maximalt pris. För trekantiga isolerglas är det dock inte att rekommendera: ”Det kan uppstå höga krafter i isolerglas då de utsätts för klimatlaster i form av temperatur och tryckskillnader som kan ge upphov till brott i glasen och läckage i tätningen. I trekantiga glas blir dessa krafter mycket högre än i rektangulära glas med samma yta.” säger Kent Persson, professor i Byggnadsmekanik och nestorn bakom svenska glasdimensioneringsprogrammet Clearsight. 46 GLAS 2.2019 / tema: glas utan gräns / > Med ökad last följer ökad buktning i glasen och naturligtvis en försämrad optik i speglingen. I princip kan man säga att härdningen kan orsaka distorsioner (vågighet) när man betraktar en fasad ur stark vinkel, medan alla problem med glas sett rakt framifrån orsakas i princip av klimatlaster. När man jobbar med högspeglande glas är det därför viktigt att sätta tjockaste glaset ytterst. Så tillbaka till det laminerade alternativet: När man vänder sin konstruktion och sätter ett yttre lamellglas får man med på köpet att det tjockaste glaset är ytterst. I sin iver att undvika härdat glas löser man klimatlastens negativa inverkan på speglingen. Men man trampar ner i ett getingbo av andra potentiella problem att lösa. Ett alternativ för att undvika de negativa effekterna av tunna härdade ytterglas är att gå från sex till åtta mm glastjocklek på ytterglaset, härdat eller laminerat – ”same difference”. Härdad lamell en styggelse För projektet Juvelen i Uppsala visade beräkningar att den invändiga lamellen behövde vara härdad i alla glas för att säkert stå emot klimatlasterna. Härdat lamellglas är en styggelse som bör undvikas. Men här var u-värdeskraven inte högre än att man kunde gå ner från 2 × 16 spacer till 2 × 12 spacer. Det hade en stor effekt och de invändiga lamellglasen är således inte här dade i slutgiltiga utförandet. Det finns en optisk synvilla till som kan få ökat inflytande när glasen är triangulära: För härdat glas i allmänhet och härdade belagda glas i synnerhet har man ofta ett optiskt problem i ena kanten. Det kallas ”edge lift” och ger en avvikande spegling som oftast kan skönjas i överkant av isolerruta, även rakt framifrån – ett undantag från regeln. När det gäller triangulära glas är man i produktion sällan säker på vad som är upp och ner, glasen vrids hit och dit för att passa standardfigurer i ordersystem. På ett projekt hamnade edge lift längs diagonalen på flertalet glas, ett veck som skar diagonalt ner genom siktfältet på varje glas. Om man gick längs glasen på cirka tio meters håll blev den guppande tranmissionsbilden inte uthärdlig för personer med benägenhet till åksjuka. Glasen fick konstrueras om och bytas ut. Bara trubbel Slutgiltigt beslut att skriva den här artikeln kom när jag talat med pensionerade Borgholmsarkitekten Leo Eriksson om ett privat bygge: ”… undvik trekantiga glas, det blir bara trubbel” eller något sådant var hans utsaga när jag funderade på att glasa upp en hel gavel. Jag blev så glad att höra en erfaren landsortsarkitekt uttala de ord som så många internationella storheter borde lyssna på. När jag var produktionschef på Emmaboda Glas tvingades jag varje år skratta åt kvalitetsrevisorns stående skämt: ”Använd SBF -06”. Han menade sunt bondförnuft, och år från år ändrades bara siffran. Men när det gäller trekantiga treglas kan man sammanfatta enligt SBF-19: Undvik trekanter, det blir bara trubbel! /