Bumsen 1
Fulla av förväntan ger vi oss av från Kalmar mot
Marocko, fredagen den 14 september 2012. Vi är jag, min hustru Birgitta, Lennart från Öland och Peter Nordin från Örnsköldsvik på tre motorcyklar. Vi lämnar Kalmar vid 16 -tiden i riktning mot Trelleborg och färjan som tar oss till Europa. Det börjar taskigt med en hel del regn, å andra sidan klarar vi oss rätt bra från det i fortsättningen. Första natten blir ombord på färjan och den andra övernattningen blir hos Greg och Jackie i Bad Lauterberg i Tyskland. Greg och Jackie är ett engelskt par som bor i det underbart vackra Herz-området. Efter en ordentligt tilltagen frukost kör vi vidare på små härliga vägar genom ett soligt Europa. Vi har allihop svår allergi mot motorvägar i alla dess former. Vårt första mål, ett delmål, på resan mot Nordafrika och Marocko är Barcelona i Spanien, där väntar Ole och Thrine på oss. Ole och Thrine är mycket kära vänner till mig, jag lärde känna dem när jag bodde på Grönland. Det var väl egentligen Ole och jag som en dag på Grönland för några år sedan födde iden om att köra med MC till Marocko. Både Ole, som är dansk och bor på Grönland sedan cirka 25 år tillbaka, och jag är inbitna motorcyklister och har varit i Marocko tidigare, även om det var för si så där 40 år sedan, nu tyckte vi båda två att det var på tiden att vi fick återse Marocko. Marocko är stort som Sverige till ytan så när som på cirka 3 000 kvadratkilometer, dock med en befolkning på 35,6 miljoner och en medelålder på 23 år. Ett många gånger hårt och fattigt liv för den större delen av invånarna, detta fick vi både se och uppleva. Det jag själv såg fram mot var att få återuppleva staden Marrakech och speciellt de natursköna Atlasbergen. Ole och hans grönländska fru Thrine hade tagit sig till Bar42 BUMSEN 2 – 2013 celona i förväg för att hälsa på ungdomsvänner boende precis utanför staden, vi andra kom dit via Tyskland, Luxemburg, Frankrike och över Pyrenéerna. Vi slog upp våra tält i trädgården, sedan hade vi en av resans mest underbara kvällar utomhus i den ljumna aftonen med goda vänner, god mat och gott spanskt vin. Dagen efter körde alla fyra motorcyklarna vidare söderut med sina sex passagerare, tyvärr skulle inte detta få fortsätta så länge, det började med att Peter brände en ventil på sin Honda och bestämde utifrån detta att återvända hemåt medan han fortfarande befann sig där man kan få tag i en verkstad om läget skulle bli ännu sämre. Vi andra tog oss via de vackra bergen i Sierra Nevada vidare mot färjan till Tanger Med, i vårt fall skulle den tas från Algeciras i södra Spanien. Det hade dock varit mycket varmt i Spanien och det gick hårt åt Oles fru Thrine som ju är van vid ett helt annat klimat hemma på Grönland, på morgonen före avfärd mot hamnen så meddelar Ole och Thrine att de tyvärr lämnar gänget och drar sig mot svalare trakter. Det blev bara jag, Birgitta och muraren Lennart som kommer över till den afrikanska kontinenten, detta gjorde vi söndagen den 23 september. Det var kväll och mörkt när vi körde ut från tullen, det gick enkelt och smidigt, och vi bestämde oss för att inte köra så långt, utan att försöka hitta någon form av övernattning ganska snabbt. Det blev ett fint och ganska så luxuöst hotell, långt över vår budget, efter cirka 5-6 mil i mörkret på de Nordafrikanska vägarna, en chock för både Birgitta och Lennart som nu upplevde Afrika, nåja, Marocko för första gången. Själv har jag kört både i Mellanöstern och i en hel del länder i Nordafrika, detta bidrog till att jag inte upplevde det på samma sätt som Birgitta och Lennart gjorde. Skinngarveriet i Marrakech. En höstresa till varma Marrakech TEXT & FOTO MAGNUS ROSENLIND ML 2651625