Bumsen 1
Gränderna i Marrakech gamla stad, Medinan. Trafik
en, både vad rytm och standard på fordon och vägar gäller, är inte vad vi svenskar tycker den skall vara. Precis som i övriga världen så måste man vara uppmärksam i trafiken och ta sitt eget ansvar. Hur som helst så bestämde vi att inte köra något mer i mörker, vilket får anses som ett gott beslut. Efter vår flotta hotellnatt så körde vi mindre vägar upp i Rifbergen på vår väg mot den gamla staden Fez, som har lite över en miljon invånare, här fick vi verkligen hålla tungan rätt i mun när vi skulle ta oss genom stadstrafiken i rusningstid mot Fez camping. Fez gamla stad är upptagen på UNESCO:s världsarvslista och inrymmer bland annat Karaouine-moskén som är Afrikas äldsta moské. Paus i Rifbergen. Birgitta och undertecknad i Pyreenerna, spanska atlantsidan. Efter en härlig kväll och natt i Fez så bär det iväg direkt mot Marrakech, betyder ”guds land ” på berber, på slättlandet alldeles norr om Atlasbergen. Väl framme i Marrakech lyckas jag lotsa oss fram till den i mitt tycke bästa campingen på denna resa, Le Relais de Marrakech. En liten bergsby i Atlasbergen. Här får vi några härliga dagar med lättja, få förunnat i denna stad. Vi får uppleva den berömda marknadsplatsen Djemaa el Fna i den labyrintiska gamla staden, även den upptagen på UNESCO: s världsarvslista, äter Marockos nationalrätt Couscous på campingen och dricker grönt te med mynta. Framför allt får vi uppleva hur genuint trevliga och gästvänliga de flesta marockaner är, ett stolt och strävsamt folk. Vi gör även en utflykt upp i Atlasbergen för att titta på vattenfallen i Ouzoud, det kommer dock lika mycket vatten från ovan, vilket gör att vi har svårt att ta till oss denna naturupplevelse när vi både är genomblöta och frusna. Nästa dag ligger vi bara stilla och tar igen oss inför avfärden från denna mystikens stad, denna skall ta oss över Atlasbergen och ned på baksidan, åtminstone ur svensk synvinkel. Det blir en fantastisk tur över bergen, med ett helt underbart sceneri. Vi är som högst uppe på 2 282 meter, enligt min GPS, och får uppleva både solsken och den tätaste dimma jag upplevt på länge samt givetvis fantastiska vägar, ur en motorcyklist perspektiv, som slingrar sig upp över bergen. ”Trafiken, både vad rytm och standard på fordon och vägar gäller, är inte vad vi svenskar tycker den skall vara.” Sedan blir det den marockanska Atlantkusten norrut, där vi passerar bland annat huvudstaden Rabat och tremiljonerstaden Casablanca, Marockos ekonomiska centrum med en av världens största konstgjorda hamnar, som bland annat inrymmer den kungliga marockanska flottan. Casablanca har också en judisk befolkning vilket gör att en av de största synagogorna utanför Israel finns här i Casablanca. Vi lämnar, för den här gången, Marocko den 2:a oktober via den spanska enklaven Ceuta. Tillbaka i Spanien kör vi till Gibraltar och upp på den berömda klippan med dess apor. Därifrån kan vi se till Marocko och hoppas att vi snart får uppleva detta land igen med sina gästvänliga människor. Hemresan till Sverige går via Portugal, där tar vi några extra slappardagar på en härlig camping utmed kusten, sedan Spanien, Frankrike, Luxemburg, Tyskland och Danmark. Vi anländer till Kalmar fredagen den 12:e oktober klockan 17.00. Totalt blev det fyra veckor och en timme samt 1 093 mil. BUMSEN 2 – 2013 45