Tidningen Energi 1
Vattenkraft MILJÖPRÖVNINGAR UNDER PRESS Fram till
2038 ska de svenska vattenkraftverken miljöanpassas. Men vattenmyndigheternas normförslag som ska ligga till grund för prövningarna har fått kraftig kritik från branschen. Risken är att det blir stora konsekvenser för energisystemet men till liten nytta för miljön, hävdar Energiföretagen. M Som vi arbetar nu är det utsiktslöst att tidplanen håller. Johan Bladh, Energi företagen. ed start 2022 ska vattenkraften omprövas i enlighet med den nationella planen för moderna miljövillkor som beslutades av regeringen 2020. Det handlar om runt 2 000 vattenkraftverk som ska prövas. De flesta vattenkraftsägare är nu i gång med arbetet, vilket kräver stora resurser, både när det gäller bemanning och ekonomi. Miljöomprövningarna ska säkerställa att vattenkraften lever upp till moderna miljövillkor, samtidigt som åtgärderna inte ska ge betydande negativ påverkan på vattenkraftens elproduktion. Åtgärderna får leda till en total minskning med max 1,5 TWh eller 2,3 procent av den totala vattenkraftsproduktionen, enligt den nationella planen. Prövningarna ska baseras på miljökonsekvensnormer som vattenmyndigheterna tar fram. Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt och en länsstyrelse i varje vattendistrikt är utsedd att vara vattenmyndighet. Men vattenmyndigheternas normförslag får nu massiv kritik från flera håll. Det handlar om oklarheter kring vilka normer som ska gälla, dåligt genomförda konsekvensanalyser och avsaknad av avgörande aspekter kring kostnader, systempåverkan och biologisk nytta. Miljönyttan riskerar i många fall att helt utebli om Vattenmyndighetens normförslag går igenom, anser Energiföretagen. Miljöåtgärder för vattenkraften är nödvändiga, men avvägningen mellan delvis motstående samhällsintressen måste baseras på fakta och analys, menar Johan Bladh, sakkunnig vattenkraft på Energiföretagen: – Vi riskerar att genomföra omfattande och kostsamma åtgärder med betydande konsekvenser för vårt energisystem till ingen eller mycket liten nytta för vattenmiljön. När nationella planen låg som ett förslag lyftes samverkansprocessen som något centralt, menar Johan Bladh: – Frågorna kring ett vattendrag är komplexa. Det 50 NR 5 2021 TIDNINGEN ENERGI är mycket som spelar in: teknik, juridik, ekologi, dammsäkerhet och produktionsaspekter. Det handlar om stora värden som ska vägas av mot varandra. Verksamhetsutövare och myndigheter måste arbeta sida vid sida och gå igenom kunskapsläge, målbild och möjligheter för att sedan komma överens. Sedan behöver det vi uppnått i samverkan läggas till grund för normsättning och det steget tycker jag fattas idag. Samverkansprocessen har förvandlats till något annat än vad som uttrycktes under framtagandet av den nationella planen, menar Johan Bladh: – Vattenmyndigheten säger nu att samverkansprocessen endast är till för verksamhetsutövarna. De anser sig själva vara kapabla att göra alla dessa komplexa avvägningar på egen hand. Vi håller inte med. Miljökvalitetsnormerna är styrande för utfallet av omprövningarna i vattenkraften. Domstolarna kan inte göra några egna bedömningar av miljönytta och energisystemaspekter, utan måste förhålla sig till gällande normer. – Det enda domstolen kan göra är att återremittera normerna till Vattenmyndigheten eller vidare till regeringen om det finns något som tyder på att de är felaktigt satta. Med tanke på den oenighet som råder nu så kommer precis varenda verksamhetsutövare att använda den möjligheten, avslutar Johan Bladh. – Vattenmyndigheten har en skyldighet att utreda konsekvenser och fastställa normer på ett vetenskapligt och transparent sätt. Men vattenmyndigheterna jobbar nu med en omvänd bevisföring där de själva sätter normer lite på känn och sedan kräver omfattande utredningar från verksamhetsutövarna för att ens överväga att ändra sig. Johan Bladh är skeptisk till att vi kommer hinna miljöanpassa 1 800 vattenkraftverk till 2038. – Det skulle kunna fungera om vi hade en mycket väloljad process, där alla samarbetade sida vid sida mot ett gemensamt mål och inom tydliga ramar, men