De flesta får faktiskt ersättning för att vara i
en sysselsättning. Ersättningens storlek kan man alltid diskutera men du har samma valmöjlighet som alla andra löntagare. Är du inte nöjd med ersättningsnivån eller villkoren så kan du alltid sluta, men precis som för alla andra löntagare så blir du då utan ersättning. Jag skriver inte detta för att raljera över din situation, för jag möter många varje dag. Min poäng är att de flesta anordnare är bra och seriösa. Är du hos en anordnare som utnyttjar dig eller inte strävar efter att hjälpa dig närmare ett arbete, så byt! Du har både rätten och skyldigheten att välja din sysselsättningsplats. Använd dig av den rättigheten och välj den anordnare som är bäst just för dig. Jag håller tummarna för dig. ARBETAR HOS EN ANORDNARE Barnfattigdom Läste krönikan i senaste numret av Kollega (7/12) om barnfattigdom. Lena Holm beskriver där verkligheten utifrån de fattigas perspektiv. Men alla de som kan betala, vad händer med dem? Ska de inte få åka på utflykt eller äta frukt i skolan eller gå på museum eller annat som berikar och ger eleverna i skolan en bättre vardag? Vad har du för lösning till dem som vill men inte får? För många elever är skolan den enda möjligheten att komma ut på utflykten, känna doften av natur och skog, lära sig namnen på träden och blommorna. De som inte har föräldrar som är intresserade av detta, vad säger du till dem? TORBJÖRN Ogillar er artikel om Facebook Jag är så trött på folk som har massa åsikter om saker man vill slippa på Facebook och nu publicerar även ni det. Ni skriver ”jag vill inte se din dåliga musiksmak”. Är det så ni tänker om era vänner? Jag för min del tycker det är intressant med vänner som tycker om annan musik än mig, det berikar mig. Ni skriver ”Körsbärsblommor i Kungsträdgården. Ja vad fint att du var där. Det var två miljoner andra också”. Vad kränkande! Det är väl underbart med människor som kan bli så glad av något vardagligt, så glad att man lägger upp en bild och vill dela med sig av sin glädje. ”Fot mot strand – Varför ska en fot vara i förgrunden för en annars vacker bild” Ja troligen för att en av mina vänner är glad över att äntligen få koppla av. Eller så tyckte vännen att det var en vacker fot. Varför måste ni publicera dessa kommentarer, det säger mer om er än om mig/oss andra. Vilken tur att ni inte är mina vänner så att jag skulle behöva sitta och analysera ihjäl det jag tänker skriva varje gång jag vill skriva något på Facebook. Om man nu blir så irriterad på att vissa utrycker sin glädje, eller sin oro över saker, eller funderar på meningen med livet, då är man inte deras vän och bör säga upp bekantskapen. Jag tycker ”ogilla” om er uppräkning av saker att slippa på Facebook, men jag skriver inte illa om folk eller medlemstidningar på Facebook, så jag tänker inte sätta upp det i min statusuppdatering, så det behöver ni inte oroa er för (tyvärr). MARIA NAGLITSCH MEDLEM I UNIONEN KOLLEGA SVARAR: Hej Maria! Tack för din insändare. Vi vill börja med att säga att det var aldrig vår mening att kränka någon med vår artikel om ”Vad vi vill slippa på Facebook”. Vi vill gärna förklara för dig hur vi har tänkt. Vår första del där juristen Susanne Forssman uttalar sig om vad man bör akta sig för att skriva på Facebook är tänkt som en instrumentell del som ska få oss alla att fundera en extra gång innan man uttalar sig om jobbet. Den andra delen, som handlar om vad vi vill slippa se på Facebook, är skriven med glimten i ögat. Vi har alla lagt ut bilder på barn, fötter, och körsbärsträd även vi reportrar här på tidningen. Vi kastar absolut sten i glashus, och det var lite det som var poängen – vi kan alla känna igen oss. Däremot kanske det inte framgick - och det tar vi till oss. Vi tycker dina åsikter är väldigt värdefulla och kloka. Tack för att du hörde av dig till oss! LINA JONSSON OCH PETRA RENDIK, REPORTRAR PÅ KOLLEGA Läs fler insändare på www.kollega.se 8-12 KOLLEGA 59 Ge oss ett namn så får du en julfika! Tipsa om en kompis eller kollega som ännu inte är med i Unionen, så bjuder vi på kaffe och lussebulle på Pressbyrån eller 7-Eleven! Vi är många i Unionen men vill bli ännu fler. Du som redan är medlem kan göra en insats och få en belöning: Ge oss namn och nummer till en kompis, kolleg a, släkting eller granne som du tycker borde vara med i Unionen. Vi tar kontakt, hälsar från dig och pratar medlemskap. Som tack för hjälpen bjuder vi dig på en julfika på Pressbyrån eller 7-Eleven i form av en sms-kupong till mobilen. Erbjudandet gäller till den 31 december 2012. Läs mer och tipsa: www.unionen.se/tips