Nordisk Infrastruktur 1
RAPPORT TRAFIKVERKET Godståg på en bro över Klarä
lven vid Deje. Foto: Wikimedia/Leojth troende för järnvägen genom att förbättra punktligheten och öka resenärernas nöjdhet med trafikinformationen och hanteringen vid trafikstörningar. Målbilden är satt till 2020, då 95 procent av alla tåg ska ankomma till slutstation inom 5 minuter efter utsatt tid. Enligt den strategi som beslutats inom TTT:s verksamhetsplan för 2019-2020 ska branschsamarbetet under kommande år ha ett större fokus på godstrafik, då de störningstimmar godstrafiken genererar inte står i proportion till den trafik som segmentet står för. I en resultatrapport från TTT37F38 redovisas utfall i punktlighet för olika tågslag och orsaker till den bristande punktligheten. I rapporten framkommer bland annat att godstågen har den största ökningen av störningstid. TTT har pekat ut åtta områden (effektområden) som har stor effekt på tågtrafikens punktlighet. Totalt står dessa områden för cirka 80 procent av alla störningstimmar i järnvägssystemet. För att förbättra punktligheten är det därför viktigt att arbeta fokuserat med dessa områden De åtta områdena är: - Infrastruktur En robust anläggning är en förutsättning för en god punktlighet. Effektområdet Infrastruktur omfattar störningar på grund av fel på kontaktledningar, signaler samt på spår och spårväxlar. - Avgångstid och noder 60 • NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 5 20 1 9 En viktig förutsättning för att tåg ska ankomma i rätt tid till slutstation är att de också avgår i rätt tid. Rätt avgångstid bedöms även minska risken för följdförseningar för andra tåg i systemet. Effektområdet omfattar sena avgångar från depåer och bangårdar samt terminal- och plattformshantering. - Banarbete Fokus för effektområdet ligger på att minska oplanerade störningar från banarbeten, genom att rätt förutsättningar för arbetet används och att trafiken anpassas och körs på rätt sätt. Det är också viktigt att förberedelser för banarbetet sker i tät dialog och i samverkan mellan berörda aktörer. - Obehöriga i spår Obehöriga i spårområdet gör att trafiken av säkerhetsskäl stoppas helt eller får passera i mycket låg hastighet. Effektområdet omfattar personpåkörningar och förseningar orsakade av så kallat spårspring. Även sabotage och förseningar på grund av insatser från polis och räddningstjänst räknas in i effektområdet. - Trafik- och resursplanering Att planera trafik är komplext. Redan två år i förväg ska järnvägsnätsbeskrivningen tas fram, samtidigt som dagliga situationer ska hanteras och planeras. Effektområdet omfattar de tre planeringsdelarna tidtabellsläggning av tåg och banarbeten, fordonsplanering samt personalplanering. Målet är att gemensamt i branschen identifiera förbättringsmöjligheter för processer, arbetssätt och metoder och i förlängningen att minska antalet störningstimmar som orsakas av bristande planering. - Operativ trafikering Effektområdet omfattar Trafikverkets operativa trafikledningsverksamhet, som hanterar trafikstyrning och trafikinformation. Målet för effektområdet är att gemensamt i branschen identifiera förbättringsområden i processer, arbetssätt och metoder, för att i förlängningen kunna trafikleda på ett effektivare sätt och därigenom minimera effekten av uppkomna störningar och minska risken för att dessa sprider sig i systemet. Arbetet syftar till att minska förekomsten av faktorer i den operativa trafikledningen som påverkar punktligheten negativt. - Från utland Effektområdet omfattar försenade tåg till och från utlandet. Av de sex svenska gränsövergångarna har TTT hittills prioriterat Öresundsbron, eftersom den står för cirka 50 procent av de totala förseningstimmarna för internationella godståg. Effektområdet är också en del av godskorridorarbetet sedan öppningen av ScandinavianMediterranean Rail Freight Corridor 3 (ScanMed RFC3) i oktober 2015. Inom ScanMed RFC 3 finns en arbetsgrupp som består av representanter från infrastrukturhållare från Tyskland, Danmark och Sverige samt tågoperatörer som