Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28 VI MÅSTE KUNNA LITA PÅ MATEN Stormen
kring galna ko-sjukan och saluförbudet för produkter med brittiskt nötkött har lagt sig. Men den visade tydligt att frågan om produktinformation - såväl ingrediensförteckning som ursprungsmärkning - har många fler aspekter än vad som hittills diskuterats. Gällande regler och lagstiftning lär bli föremål för omprövning och kritisk granskning. Konsumenter och handel måste kunna lita på informationen, både den som står och inte står på varan. För oss alla är det viktigt att tillverkarna har noggrann dokumentation av både sina produkter och sitt sätt att säkerställa kvaliteten och korrekt information. Kraven blir extra stora nu när matmarknaden är så internationell att en enskild produkt kan innehålla råvaror från flera olika länder. Detta är våra inköpare på ICA Handlarnas AB väl medvetna om. Deras uppgift är att få djup och bred kunskap om varuutbudet inom sitt område, granska de olika leverantörernas produkter och ta hjälp av vårt kvalitetslaboratorium och vårt provkök för att följa upp att de håller vad de lovar och att informationen är korrekt. Står det t ex på en vara att den är tillverkad i Storbritannien och innehåller kött, så har vi fått skriftlig dokumentation på att köttet ändå är från ett annat land; USA eller Sydamerika (det gäller några färdiga rätter och djurmatsprodukter). Produkterna är fortfarande fullt lagliga att sälja och helt riskfria. Men visst kan det förvirra att det står Storbritannien på förpackningen. Det hänger samman med livsmedelslagens regler: Om råvarorna till en produkt kommer från ett land, men bereds eller produceras i ett annat, så anges beredningslandet som ursprungsland på förpackningen. DANSK SKINKA ÄR DANSK I samband med EES-avtalet och EU-inträdet var debatten het om denna regel. Vi var många som tyckte det var fel att en dansk skinka skulle bli svensk bara för att den saltades i Sverige. Det resulterade i att vi inom ICA tog ställning för att kräva ursprungsmärkning av kött som importeras. Det gäller såväl färskt som fryst kött och även kött som malts, strimlats eller tärnats liksom kassler, skinka och liknande som beretts i Sverige av utländsk köttråvara. En överenskommelse om detta föreslogs senare av förra jordbruksministern Margareta Winberg och undertecknades av bland annat ICA Handlarna, Dagab och Hemköp. STÖRRE KRAV PÅ URSPRUNGSMÄRKNING ? Men exemplet med den brittiska färdigmaten visar att önskemål om mer detaljerad ursprungsmärkning också kan komma att gälla andra varor än helt kött. Några exempel: • Om det blir brist på en köttdetalj i Sverige kan även "helsvenska" charkleverantörer bli tvungna att under en period importera för att slutprodukten, t ex en korv, ska få ett rimligt pris. Ska produkten märkas som svensk (ja, enligt livsmedelslagen) eller ska det DIALOG Skriv til l Dialog och tyc k til l elle r stäl l frågor . Adress : Buffé , Bo x 6630, 11384 Stockholm . MES anges att den (tillfälligt) har blandat ursprung? • När det blir lingonbrist i Sverige får vi importera. Ska etiketterna på lingonsyltsburkarna från någon av våra välkända sylttillverkare bytas ut och förses med information om att t ex 50 procent av råvaran är hämtad från Polen? Även om kvalitetskontrollen visar att bären har lika god kvalitet som de svenska ? Ja, det är viktig konsumentupplysning, tycker säkert många. Helt onödigt, gissar jag att andra tycker. Oavsett vilket, ska ni veta att vi bevakar dessa frågor noggrant och skaffar oss information om de varor som finns i sortimentet, även om sådant som (ännu) inte står på förpackningen. Så att vi alla ska kunna lita på maten! Lisbeth Kohls ICA Handlarnas AB 17193 Solna Apropå aluminiumförpackningar I Buffé nr 2 1996 så var det en som tyckte att kvcklingförpackningarna (aluminiumlådor) var dåliga. Jag gör så här: När vi ätit den underbara maträtten så diskar jag förpackningen. Sedan är den jättebra att ha när jag tex bakar kakor, slipper då bakplåtspapper. När formen börjar bli ful så är den jättebra att ha till grillen. Där blir den ännu fulare och då använder jag den till sålåda till fröer som sedan blir blommor till balkongen. Aluminiumlådan är ju även bra till att frysa in egna rätter i, jag sparar då folie och plastpåsar. Kram och hälsning från Margareta, Fellingsbro diskborsthuvuden Utbytbara Jag brukar köpa Skonas alldeles utmärkta tandborste med utbytbart borsthuvud och tycker att idén är helt "rätt". Nu undrar jag om inte samma idé skulle kunna överföras till diskborstar också? Principen är ju densamma och man skulle kunna spara in ännu mera plast om man endast slängde borsthuvudet när diskborsten har tjänat ut. Tror ni inte att några producenter skulle haka på idén? Konsumenterna skulle helt säkert göra det! Elenor Håkanson, Umeå FOTO: LARS PAULSSON Svenska kor från Tostaryds gård i Västergötland, se sid 20. Korna går ute fyra månader per år. De mjölkar i genomsnitt 25-30 liter per dag. Mjölken går till Arias mejeri i Skövde där den blir till keso. Svar: Det här är en intressant idé som vi faktiskt redan jobbar med. Vi har nu kommit så långt i detta projekt att vi hoppas kunna göra en lansering i höst. Bengt Furuvik, utvecklingsansvarig för Skona
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32