Svensk Vattenkraft 1
Arena Vattenkraft 2022 Ett nittiotal vattenkrafti
ntresserade träffades för den årliga Arena Vattenkraft som Energiföretagen Sverige arrangerade på Arlanda den 9 november. Jonas Bengtsson som är ordförande i Energiföretagens arbetsgrupp för vattenkraft hälsade välkommen och modererade dagen. Först ut i dialogen med politiker var riksdagspolitikerna Rickard Nordin (C), Marielle Lahti (MP) och Jessika Stegrud (SD). Jessika Stegrud underströk energins betydelse för samhället och menade att det varit fel att subventionera in vindkraft i elsystemet. Marielle Lahti framhöll vindkraften som viktig men nämnde även vattenkraftens betydelse för frekvensmarknaderna. Rickard Nordin menade att politikerna inte ska styra vad som ska byggas utan agera hinderröjande vad gäller tillstånd och för att minska politiska risker. Stabila spelregler är viktiga enligt Rickard. Rickard Nordin tog Ljungan som exempel på hur det inte blivit som det var tänkt. Regeringen bör titta på ett antal förordningar etc. menade han. Nu är vi i en situation när vi behöver varenda kilowattimme och inte minst i södra Sverige, framhöll Rickard. EU har för mycket att säga till om enligt Jessika Stegrud, energipolitiken ska vara mer nationell. Marielle Lahti var mer positiv till EU medan Rickard Nordin tog skogen och biobränslen som exempel där EU varit inne på krav som inte gagnar Sverige. Ett problem är att Sverige är dåligt på att tolka EU-regler menade Rickard. Ibland borde Sverige dessutom ta fajten i domstol. Jonas Bengtsson frågade om det blir några ”go-to areas” för vattenkraft inom ramen för EU:s REPower EU. Rickard Nordin menade att det knappast blir aktuellt om att bygga ut de fyra nationalälvarna men effekthöjningar i befintlig vattenkraft har en klar potential. 20 SVENSK VATTENKRAFT #4 2022 Nästa fråga handlade om pausen i omprövningarna. Konsekvensanalyser var i fokus och nämndes av Rickard Nordin som väntar på närmare information om vad pausen ska användas till. Det har varit en kamp om varje stavelse i regeringsuppdragen med miljöpartiet enligt Rickard Nordin. Icke-försämringskravet i vattendirektivet och Natura 2000 begränsar förändringar som kan ge mer vattenkraft enligt Jonas Bengtsson. Kan det behövas en större vilja att använda undantag mer aktivt var frågan där Jessika Stegrud svarade entydigt ja. Rickard Nordin hänvisade till att icke-försämringskravet träffar vattenkraft men även vattenreningsverk och att undantagslagstiftningen ska användas. Marielle Lahti säger att det är tufft med alla målkonflikter och kan därför inte sägs något generellt utan det får bedömas från fall till fall. Jessika Stegrud framhöll att många lagstiftningar krockar med varandra. Vår egen Viktor Falkenström fick sedan möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter från omprövningarna så här långt. Samverkan är ett sorts samråd men ändå inte och känns oklar. Det skiljer en hel del mellan länsstyrelserna vad gäller hur de hanterar processen från nulägesbeskrivning via åtgärder till domstolsansökan. Avvägningen mellan miljönytta och nyttan med elproduktionen hanteras vanligtvis inte i samverkan enligt Viktor. Äldre rättigheter är ett särskilt problem. Domstolarna menar att det inte räcker med historiska handlingar. Nyttjandet av vattnet har ofta ändrats både i hur vattnet används under året till att verksamhet ofta ändrats från malning, sågning etc. till elproduktion. Enligt Viktor finns även utmaningar för vattenkraft med tillstånd enligt äldre eller nya vattenlagen. Detta exempelvis genom att anläggningen kan ha förändrats genom åren genom moderniseringar och liknande. Om målet är förbättring av vattenmiljön menar Viktor att frågorna om tillstånd är mindre intressanta hårklyverier som bör undvikas. Erfarenheterna är att processen fastnat i juridiken snarare än i tekniken. Flera anläggningar från 1880 – 1919 har underkänts av domstolar genom att de inte ens tagits upp för omprövning med hänvisning till att vattendom saknas. Men det gick inte att få vattendom under dessa år så det blir ett cirkelresonemang enligt advokaten Viktor Falkenström. Johan Kling från Havs- och vattenmyndigheten började med att prata om Kraftigt modiferade vatten, KMV, och menade att man behöver ha en övergripande plan för att tillämpa det. Detta som en del i dialogen som ledde fram till de 1,5 årsterawattimmarna efter en dialog med Energimyndigheten. Det är väldigt få ställen där vi har konnektivitet som Johan framhåller som centralt. Han menade att reglerförmågan är särskilt viktig. Allt arbete med omprövningarna ger en massa jobb till konsulter och andra, vilket Johan framhöll som positivt. Miljökvalitetsnormerna, MKN, ska inte diskuteras i samverkansprocessen enligt Johan Kling. Energiperspektivet ingår inte som den borde i omprövningarna, vilket är en brist. Det är lite för mycket fokus på fiskvandring och för lite på hela ekosystem. Möjligheten att öka effekten är alltför sällan med i analyserna enligt Johan. Beträffande paus så menade Johan att en kortare paus kan vara bra eftersom domstolarna behöver tid att hantera kompletteringar. Men samverkan bör fortsätta enligt Johan och det bör finnas en plan för hur regelverken ska uppdateras eller förändras. Advokaten Arvid Sundelin presenterade det arbete som han gjort tillsammans med Claes Hedenström om möjligheten att ändra miljökvalitetsnormen. Arvids uppfattning är att fördelningen av de 1,5 terawattimmarna bäst sker inom ramen för samrådet för de enskilda kraftverken snarare än som en fördelning baserat på övergripande modeller. KMV kan tillämpas när det samtidigt finns en väsentligt förändrad fysisk karaktär, en betydande