n till vuxen ig resa i vården – En dröm vore om d
et kunde finnas särskilda mottagningstider för unga vuxna, med ett team från vården som valt specifikt att jobba med den här frågan. Det skulle kunna vara tider på kvällstid, varannan vecka till exempel. Då kan mottagningen förutom specialanpassad vård samtidigt erbjuda vård för dem som har svårt att gå från jobbet, säger Tina Pajunen. Ny statistik från Svenskt Njurregister, SNR, visar att det finns cirka 220 ungdomar i åldern 17-25 i aktiv uremivård. I åldern 26-30 finns ytterligare cirka 200 personer. – Vården skulle kunna se de unga vuxna ännu mer som en resurs. Ungdomarna har saker med sig i bagaget som den som insjuknar i 25-30-årsåldern inte har, säger Tina Pajunen. Tillbaka till de annorlunda förutsättningar som gäller inom vuxensjukvården jämfört med inom barnsjukvården. Tina Pajunen har mött olika synpunkter om detta från ungdomar som är medlemmar i njurförbundet. – Flera har berättat att när de hade kontakt med barnsjukvården kunde de själva säga att det kändes som att de hade exempelvis njurbäckenbotteninflammation eller sepsis. Då blev de tagna på allvar. Doktorn visste att dessa ungdomar känner sin kropp väl. Men samma sak är inte självklar i vuxensjukvården, säger Tina Pajunen. – Tvärtom så tycker en del att de unga vuxna att de ibland har svårare att få gehör för sina egna upplevelser i vuxenvården, säger hon. En bidragande orsak kan vara att många vårdkontakter flyttas över till primärvården. – Som barn kan man vända sig till barnsjukhuset om man får en infektion, men som vuxen hänvisas man till vårdcentralen. Där finns inte alltid de nödvändiga kunskaperna till exempel om transplanterade, vilket kan leda till att man får fel medicin, säger Tina Pajunen. Tina Pajunen har fått ta del av flera olika erfarenheter från unga vuxna. Även om ungdomarna fått stöd av en koordiDIALÄSEN 3.2015 Text Susanne Rydell Projekt på gång Njurförbundet vill starta ett nytt projekt fokuserat på barn och ungdomar. Tanken är att projektet ska stärka unga ännu mer i sin roll att bli självständiga. Ansökan om pengar för att genomföra projektet ska göras hos Allmänna arvsfonden. 17 nator i samband med övergången kan förändringen bli omtumlande. – En ung kvinna berättade om sitt första besök på egen hand till vuxensjukvården. Hon blev chockad. Hon blev knappt sedd i kassan, och doktorn hälsade inte så noga heller. Hon kände sig som en njure som kom på besök, säger Tina Pajunen. Frågan behöver diskuteras mer, anser allts Tina Pajunen även om hon inte vill överdramatisera situationen. – Jag vill inte skrämmas, men övergången kan vara ett problem. Vuxenvården borde för allas skull bli mer barnanpassad, så att man ser patienten mer som en helhet som man gör inom barnsjukvården, säger hon. Det finns å andra sidan också många exempel på att övergången fungerar bra. Tina Pajunen har själv erfarenhet som anhörig. – Det fungerade utmärkt för min son i samband med övergången, och det finns många andra som berättar samma sak, alltså att förberedelserna har varit bra och det att till och med har upplevts som positivt med övergången.