Träning kan göra skillnad vid peritonealdialys At
t träna är lika viktigt som att ta sina mediciner och äta bra mat. Men hur fungerar det att träna om man har peritonealdialys? Om buken utvidgas och bli stor av PD-vätskan – påverkar det träningen? Och vad är lämpligt att träna och vad ska man undvika? Frågorna är många vid PD och träning. Det är inte ovanligt att magen blir större efter en PD-kateterinläggning. Detta beror dels på utebliven bukmuskelträning, men även på att PD-vätskan bland annat innehåller socker, vilket kan bidra till viktuppgång. Att ha dialysvätska i buken gör att den utvidgas, vilket ibland upplevs bekymmersamt. Det är vanligt med viktförändringar, både upp och ner vikt. Viktnedgång kan upplevas besvärlig eftersom det främst är muskler som förloras och många upplever att de blir fysiskt svagare på grund av detta. Men att motionera och använda sina muskler är lika viktigt som att ta sina mediciner, då det har så stora hälsoeffekter. Trots kunskaper om detta kan det ta emot när det kommer till träning. Det är ytterst betydelsefullt att få i sig näring för att orka träna. Många patienter upplever i början av PD-behandlingen att de har svårt att få i sig mat eftersom magen kan kännas »full« av dialysvätskan. En dietist kan ge kostråd och anpassa kosten efter hur intensiv träningen är. Biceps Stå mitt på therabandet. Ta tag i ändarna på bandet och dra det uppåt genom att böja armbågarna och ha handflatorna uppåt. Håll armbågarna intill midjan. Håll kvar och återgå långsamt till utgångspositionen. Upprepa 10 x 3 gånger. 30 Hur påverkas kroppen av att ha PD-kateter? Vid PD används bukhinnan för att avlägsna slaggprodukter och överskottsvätska ur kroppen. En PD-kateter opereras in i bukhålan under narkos eller lokalbedövning. Vid dialysstart tappas dialysvätska från en påse in i bukhålan via en tunn slang. Vätskan kommer i kontakt med bukhinnan som fungerar som filter. Slaggämnen och vatten passerar genom bukhinnans blodkärl in i dialysvätskan, som sedan töms ut. Att ha dialysvätska i buken leder till en tyngdpunktsförskjutning i kroppen. Det kan medföra en förändrad hållning, med tilltagande belastning på ländryggen och nack-/skulderbesvär. Andningen är något som också påverkas. De nedre delarna av lungorna får en sämre genomvädring när bukhålan är fylld med dialysvätska. Det är därför viktigt att träna djupandning när bukhålan är tömd. Ibland får patienter atelektaser (sammanfallna lungblåsor) på grund av att PD-vätskan ger ett tryck mot lungorna via den stora inandningsmuskeln (diafragma). Störst risk för detta är när man ligger ner. Lämpligt är att patienten då tränar andningsgymnastik mot motstånd, ett så kallat PEP-motstånd. Ett sådant provas ut av en sjukgymnast. Efter PD-kateteroperationen Sex till åtta veckor efter operationen ska bukmusklerna DIALÄSEN 3.2015