WE 1
BUSINESS EXCELLENCE Vad finns kvar att förbättra?
»Massor. Det finns alltjämt ett djupt kunskapsgap att överbrygga inom näringslivet. Framgångsrikt hållbarhetsarbete är en metod och en fråga som initialt måste drivas från toppen och nedåt i företagen. Också i större koncerner finns ett kunskapsglapp. Det är lätt att hållbarhet begränsas till att bara omfatta klimatet, medan det de facto rör flera områden. Jag och teamet vinnlägger oss om att få Digitaliseringen vässar även hållbarhetsarbetet Mitt i Almedalens hållbarhetsbrus svarar Sveriges CSR-ambassadör Jakob Kiefer på viktiga frågor kring just hållbarhet. I sitt arbete på UD:s enhet för främjande och hållbart företagande arbetar han bokstavligt talat på bred front med begreppet hållbarhet. TEXT: CARL JOHARD Vad är huvudlinjerna i ditt uppdrag? »Förenklat kan man säga att uppdraget tar sin utgångspunkt i de olika konventioner och riktlinjer som utarbetats inom ramen för OECD och FN. Sverige har sedan dess tillkomst i början av 2000-talet stött FN-initiativet Global Compact och dess tio grundprinciper, som står sig väl. Det handlar om att företag måste respektera mänskliga rättigheter, säkra en trygg arbetsmiljö, minimera sin miljöpåverkan och föra en aktiv kamp mot korruption. Regeringen vill att fler företag exporterar och står upp för frihandeln. Uppdraget jag har handlar om 28 att stödja och främja svenska företag att göra det på ett hållbart sätt, det vill säga att implementera dessa viktiga principer i sitt arbete och sin utveckling. Det finns många utmaningar, särskilt på många av de tillväxtmarknader som Sverige behöver vara på för att säkra vårt välstånd. Vi ägnar mycket tid åt att försöka se hur svenska företag och myndigheter genomför det de ofta lovar i sina egna policys. Det handlar mycket om att träffa företagen, diskutera frågorna och lyfta upp dem högt på dagordningen. Lika mycket tid måste ägnas åt att lyssna och föra dialog med vårt civilsamhälle som sitter på gedigen kunskap.« access på så hög nivå som möjligt, gärna VD och styrelse, för att diskutera principer, policys och strategier för bättre hållbarhet. Vissa jobbar mycket aktivt med frågorna, men hos andra tenderar arbetet att sakta av nedåt i organisationen. Trögheten och, vill jag påstå, brist på kunskap sänker takten. Även om det låter som en klyscha är det i praktiken enormt komplicerat att omvandla ambitiös policy till effektiv vardag i företag. Inte sällan uppstår riskerna längre ned i leverantörsleden och inte ens med bästa vilja finns underlag eller resurser att säkerställa att allt gått rätt till. Jag tror också att företag inte tillräckligt reflekterar över vad det innebär att göra affärer i länder med mer eller mindre auktoritära styrelseskick och/eller stora problem med korruption. Korruption är globalt ett av de stora hoten i hållbarhetsarbetet och i arbetet med att förbättra villkor och livsbetingelser. Vi vill att svenska företag ska kunna göra hållbara affärer också i dessa länder, men jag tror överlag att man måste sätta sig in i problematiken på ett annat sätt. Vi kan också se en normförsämring, där frågor kopplade till demokrati och mänskliga rättigheter inte försvaras. Jag brukar fråga företagen vilka värden de står för exempelvis vad gäller synen på demokrati, rätten att organisera sig och vilket ansvar man har för samhällsutvecklingen. Den typen av frågor har fått en framskjuten position. Även om företagen inte kan förväntas förändra odemokratiska samhällen betyder det inte att de är utan inflytande i sådana frågor. Jag vill gärna slå ett slag för att de företag som vill veta mer och sätta sig in i situationen i ett land tar kontakt svenska ambassader eller andra aktörer i Team Sweden. UD:s rapporter om mänskliga rättigheter ger en god bild av läget. Sedan konstaterar jag att de företag, som råkat ut för en kris kopplad till miljö eller mänskliga rättigheter, vet vad kostnaderna kan bli. Och det är en klar skillnad i aktivitet och framgång vad gäller genomförande för företag, som fått så att säga oönskad publicitet i media, när problem och skandaler har uppmärksammats.«