Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys En relativt stillsam elmarknad Som
maren är till ända och vi går in i hösten med goda förutsättningar för en stabil elproduktion. Förhållandevis höga bränslepriser gör dock att de dyraste timmarna är högre än vad vi varit vana vid den senaste tiden. Elpriset i närtid Det ständigt aktuella samtalsämnet, sommarvädret, kan summera en väldigt genomsnittlig sommar som inte har bjudit på några längre högtryck med värmeböljor och torka även om september har bjudit på riktig högsommarvärme vid flera tillfällen. Tittar vi på perioden från Midsommarafton till dags dato så har perioden varit 0,8 grader avvikande åt det varmare hållet jämfört med jämförelseperioden 1991–2020. Det har dock varit annorlunda på andra håll i världen och juli blev den näst varmaste julimånaden någonsin, endast överträffad av fjolåret. Områden som Sydostasien och Kalifornien är några exempel på där det har varit väldigt varmt, och tittar vi mer i vårt närområde är det Östeuropa som haft flera värmeböljor medan det har varit mer normalt i västra Europa. Vi gick in i sommaren med ett underskott i våra nordiska vattenmagasin efter en mycket varm och torr majmånad. Trots att sommaren inte har bjudit på några längre och djupa lågtryck så är den att betrakta som förhållandevis blöt och vi fick några ordentliga skyfall som har gjort att vi nu ligger strax över den genomsnittliga mediankurvan. Som exempel nådde Vättern sin högsta vattennivå någonsin. 2024 är året då solkraften har slagit igenom på allvar i prisbilden på spotmarknaden, primärt i Europa vilket har spillt över på oss i Norden. Spanien och Portugal som exempel har hittills haft över 600 timmar med negativa priser och för oss i Sverige är siffran nära 500. Soloch vindkraft i Europa har producerat 15 % respektive 10 % mer än ifjol vilket såklart medför ett allt lägre behov av fossil kraft som går mot sitt lägsta produktionsår någonsin. Begreppet ankkurva, det vill 8 SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 säga att mönstret av priset på dygnets alla timmar ser ut som en anka när solkraften pressar eftermiddagspriserna ned mot noll eller till minus innan det stiger mot kvällen när förbrukningen tilltar och solen går ned, har kommit på fler läppar än enbart folk i elbranschen. Låga eftermiddagspriser håller naturligtvis nere dygnsmedelpriserna och volatiliteten mellan timmarna är fortsatt hög. Tittar vi på prisbilden på spotmarknaden för perioden midsommar till nu så ser vi ett bekant mönster. Tidvis hög tillrinning i kombination med vind- och solkraft har givit ett medelpris om 12–14 euro per MWh i SE1-SE3 och Finland där priskopplingen har varit tät. Sedvanligt underhåll för årstiden på ledningar och begränsad överföringskapacitet gör som vanligt att SE4 kopplas mot de tyska priserna under vissa timmar och priser vid höglasttimmar om 150 – 200 euro är inte ovanliga. Därmed har medelpriset i SE4 inte varit fullt så lågt och snittar 39 euro per MWh. På kvällen den 3 september när det var vindstilla i Tyskland åkte SE4 med upp till ett timpris om 340 euro. Terminspriset På bränslemarknaderna har det varit lite fram och tillbaka under sommaren. Inledningsvis mycket lugnt när norska gasleveranser varit mycket stabila och vi tangerar fjolårets kurva med att i Europa just nu ha 94 % fyllnadsgrad vilket är långt före EU-målsättningens 1 november. Ryssland har slutat skicka gas via Österrike och vid årsskiftet upphör det långa avtalet med Ukraina, ett avtal som av förklarliga skäl inte kommer att förlängas. Ständiga hot och förstörelse av den ukrainska energiinfrastrukturen pågår och är en osäkerhetsfaktor för vintern där Europa inte kan räkna med att använda delar av Ukrainas gasdepåer som extralager. Oljepriset är svagt när den låga kinesiska efterfrågan överväger rädslan för vad som kan eskalera i Mellanöstern. Kol- och gasmarknaderna har stigit ungefär 10 procent i sommar, en uppgång som har fått stöd av den värmeböljor i Asien och behovet av komfortkyla har medfört ökat köpbehov från asiatiskt håll. Blickar vi så in mot terminsmarknaden och hur alla dessa faktorer har påverkat prisutvecklingen så kan vi sammanfatta sommaren som mycket kontrollerad och lugn. Frontkvartalet Q4-24 har rört sig inom 35 – 49 euro med den lägsta noteringen bara för ett par veckor sedan. Vinterkvartalet Q1-25 har haft än lägre volatilitet och helår 2025 har rört sig inom 38 – 45 euro. Således kan vi summera att den uppgång i bränslepriserna som vi har sett i augusti, och som torde driva våra nordiska terminer uppåt, har motverkats av en allt bättre situation i vattenmagasinen. Marknaden för elområdesdifferenser, EPAD-kontrakt, prissätter SE3 till en handfull euro under systempriset medan SE4 ligger förvånansvärt lågt med 7 – 8 euro över systempriset. Vi kan avslutningsvis konstatera att ett osedvanligt lugn råder på den nordiska elmarknaden trots att det fortgår en hel del oroligheter i vår omvärld. Observera: Analysen är skriven den 26 september och baserad på då tillgängliga fakta. Johan Sigvardsson och Gustav Olsson