Bumsen 1
G 650 GS – det roligaste BMW har att erbjuda? TEX
T & FOTO HAGEN HOPP ML 2650962 AKTIONFOTO JOACHIM CRUUS / Allt om MC Mycket trevlig encylindrig motor. Fullt tillräcklig enkelskiva fram. Stor och tydlig hastighetsmätare. I bergstrakterna några mil norr om Malaga hördes fåglarnas serenader i form av parningsoch revirsånger ljuda med full styrka och det var även min tur att ta över styret på nya G 650 GS. Var det med självsäkert eller flörtiga vårkänslor som den vackra nydesignade och uppdaterade G 650 GS betraktade mig då jag med litet halvtunga steg närmade mig henne vet jag inte, de encylindriga maskinerna har aldrig attraherat mig riktigt och därför var hennes eventuella flörtande ganska meningslöst, naturligtvis skulle denna nykomling ändå får sig en neutral utvärdering. Som säkert alla vet påbörjade BMW:s moderna encylindriga historia på 90-talet med den tunga ”DDR-inspirerade” designen på Funduron medan de senaste encylindriga 650-kubikarna var helt Ok. Efter en tids frånvaro har nu alltså 650-kubikaren återuppstått i en omarbetad version som man kallar G 650 GS. Provkörningen ägde företrädesvis rum på spanska bergsvägar. Alpernas hårnålsböjar, speciellt med en fullpackad touringhoj, har inte heller tillhört mina favoriter men gärna vägar med knixiga eller långa svepande kurvor. När G 650 GS mer eller mindre själv slängt sig runt den 135:e hårnålskurvan skrek jag bara efter fler och minst lika många följde, ändå fortsatte jag att skrika! Det här var nog det roligaste på länge, vilken underbar liten maskin! Alla mina tidigare fördomar var bortblåsta och saken försämrades knappast av att växellådans hantering i det närmaste kunde betraktas som ”smörliknande”. Allt flöt helt enkelt bara på, att fjädring och stötdämpare dessutom var så perfekt avstämda, oavsett asfaltens skick, gjorde njutningen ännu större. Chassiet kändes också mycket stabilt och hela cykeln var helt enkelt löjligt lätthanterlig i alla situationer. Urkopplingsbar ABS är standard och enkelskivan fram hade väl inget giftigt kobrabett men den räckte mer än väl till. Detsamma gällde den till 48 hk nedtagna motoreffekten. Visst drog den acceptabelt från c:a 2 000 v/m men ville ha 3-4 000 v/m för att trivas riktigt. Vibrationer finns naturligtvis i en encylindrig motor men kändes egentligen bara litet i dynan och också denna var bekväm, vilket även gällde hela körställningen. Den lilla vindrutan fungerade faktiskt ända upp till toppfart! Efter 30 mil var dess 14-liters tank ännu inte helt tom och då ställde vi med stor saknad ifrån oss detta lilla charmtroll, nu är frågan då om allt var så bra som vi beskriver? Ja, förutom den fjantigt lilla varvräknaren. BUMSEN 1 – 2011 33 Nya