Svensk Vattenkraft 1
Utgångspunkt ska självklart vara den allsidiga nu
lägesbeskrivning som samverkansprocessen syftar till. I HaV:s vägledning är analysen av vattenmiljön mycket juridiskt präglad, ibland kan man undra om den faktiska vattenmiljön spelar någon roll. Det återspeglar att myndigheterna inte kan så mycket om vår vattenmiljö (och i juridiken kör de med hemvävda tolkningar). Vi kräver att analysen utgår från nulägesbeskrivningen och vad den säger om eventuella biologiska brister och om de beror på vattenkraften. • Där det finns biologiska brister och där dessa kan härledas till vattenkraften är vi förstås beredda att vidta åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för en eller flera målarter. Samtidigt måste en avvägning ske mot konsekvenserna för andra samhällsintressen av att använda vatten. • Vilka målarter finns det? Finns det livskraftiga populationer av målarterna? Om ja, då behövs inga åtgärder för vattenmiljöns skull. Svaret är ofta(st) ja av den enkla anledningen, att de flesta fiskarter inte behöver så stora habitat för att kunna fullborda sin livscykel. För de flesta fiskarter är vandringsbehovet inte mer än några hundra meter, dessa fiskarter behöver inte kunna vandra förbi en damm. Ålen är ett särfall och kan hanteras med helt andra åtgärder än annan fisk. • När man ändå "är i gång" finns det anledning att se vad man kan göra för att gagna de andra samhällsintressena av att använda vatten. T ex att bygga ut kraftverk så att de kan ta mer av de stora flödena och därigenom öka effekttillgången, energiproduktionen, reglerförmågan och klimatnyttan; att öka regleringen för att förbättra för vattenförsörjning, bevattning, brandberedskap, rekreationsintressen m m. • Om nej, beror det på vattenkraften eller har andra orsaker som miljögifter, klimatföränd¬ringar, överfiske m m? Har det någonsin funnits livskraftiga populationer, hur har de olika målarternas populationer varierat över tiden i ett längre perspektiv? • Om det finns biologiska brister och dessa kan härledas till dammar och kraftverk – trots att dessa funnits ofta i hundratals respektive hundra år – är det rimligt att vidta åtgärder. Innan man vidtar en åtgärd måste man göra en avvägning mot vilka konsekvenser den får för andra samhällsintressen av att använda vatten. • Om det inte finns livskraftiga populationer av en art både upp- och nedströms en damm och detta beror på vandringshindret, då är det i det flesta fall rimligt med en fiskväg, i synnerhet för havsvandrande fisk. INVOLVERA ANDRA INTRESSENTER Även om myndigheternas strävan efter att riva ut dammar är riktad mot vattenkraften kommer den också att drabba en rad andra viktiga samhällsintressen, som pekats ut i denna artikel (och litet med vänster arm av HaV). Myndigheterna aktar sig noga för att säga något om detta för att inte väcka ett antal björnar som sover. Men det måste vi göra! Informera kommunen om konsekvenserna både för kommunala verksamheter som vattenoch reningsverk, brandförsvar och för medborgare som vill kunna bada, vara ute med båt, fiska från båt eller strand. Ta med LRF-avdelningen, hembygdsföreningen, samhällsföreningen. Ta kontakt också med fiskevårdsområdesföreningen, som sällan är intresserad av att få vattennivån i sjön sänkt med flera meter eller att få ån torrlagd många somrar och höstar. TILL SIST Än en gång, samarbeta med dina kollegor, ta hjälp tillsammans från början. Är du inte överens med länsstyrelsen, se till att din uppfattning kommer med i nulägesbeskrivningen, analysen och förslagen liksom i den slutliga rapporten. Läs på, det finns bl a flera tidigare artiklar i Svensk Vattenkraft (2020 nr 4 s 6 – 7; 2021 nr 1 s 16 – 17; 2021, nr 2, s 10 – 13). Thomas Sandberg, ordförande SVAF Regeringens förhållningsorder Vi kraftverksägare måste se till att myndigheterna lever upp till vad regeringen skrev i sitt beslut 25 juni 2020 om den nationella planen (NAP): • Den sammanlagda produktionsförlusten ska begränsas till högst 1,5 TWh. • Inom den ramen ingår produktionsförluster som orsakas kraftverk som ligger inom eller påverkar Natura 2000-områden. • Inte bara energitillförsel utan också effekttillgång och reglerförmåga (och "dess potential att leverera ytterligare på dessa områden") nämns. • Också "en anläggnings betydelse för det regionala och lokala energisystemet, andra verksamheter, andra berörda och andra miljönyttor." ska beaktas. • Det ska beaktas att vissa kraftverk är mycket gamla och att den omgivande naturen har anpassats för andra arter och dagens biologiska mångfald. • EU-rättens möjligheter att klassificera vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten och att använda undantaget mindre strängt kvalitetskrav ska användas "fullt ut". • Regeringens sammanfattande bedömning är att utrivning "bör röra sig om undantagsfall". Samtidigt undvek regeringen att täppa till flera möjligheter för myndigheterna att driva sina egna utrivningsagendor: • Det finns inte någon mekanism för att säkerställa att den sammanlagda produktionsförlusten efter 20 års omprövningar uppgår till högst 1,5 TWh. • I NAP-förstudien hade inte bara stora älvar utan också mindre vattendrag angivna riktvärden som ram för produktionsminskning; för de flesta 6,5 %. I den slutliga NAP-en är alla mindre vattendrag sammanförda i en grupp som har det gemensamma riktvärdet 11,7 %. Detta öppnar för ett godtycke, som förstärks genom avsaknaden av en mekanism för att hålla reda på den sammanlagda produktionsminskningen under de 20 åren. • Den avgörande svagheten är att regeringen inte försäkrar sig om att vattenförvaltningens myndigheter följer regeringsbeslutet. All erfarenhet visar att dessa i stort sett fullständigt nonchalerar de beslut riksdag och regering fattar. 12 SVENSK VATTENKRAFT #3 2021