Svensk Vattenkraft 1
Almedalen: Hur använda de 10 (+ x) miljarderna? T
homas Sandberg inledde med att de kommande omprövningarna är det allt överskuggande för vattenkraften, främst för den småskaliga. Sedan hösten 2020 är samverkan i gång för omprövningarna 2022 – 2024. Det finns en del positivt att säga men framför allt visar den på en stor kunskapsbrist hos länsstyrelserna inte minst vad gäller vattenmiljön. I VISS står "klassning saknas". Myndigheternas schablonslutsats är i allmänhet måttlig kvalitet på vattnet och schablonåtgärden faunapassage eller utrivning. Kulturmiljön behandlas mycket olika i nulägesbeskrivningarna. Och alla andra samhällsintressen som finns i vattendirektivet och vattenförvaltningsförordningen lyser med sin frånvaro. Vi verksamhetsutövare ser de arter som "ska" finnas trots att det funnits dammar i århundranden och kraftverk i hundra år framhöll Thomas Sandberg. Fiskevårdskonsulent Erik Sjölander tog vid och delade med sig av sin kunskap om vattenmiljö och åtgärder i vattendrag. Erik framhöll att det är en komplex bild och VISS ger en schablonmässig och larvig beskrivning av status och behov på åtgärder. Riksdagen har beslutat att klassningen kraftigt modifierat vatten (KMV) och undantaget mindre strängt kvalitetskrav (MSK) ska användas fullt ut medan i realiteten VISS vill gå åt andra hållet. Målsättningarna vart man vill komma är otydliga. Man vill att det ska bli bättre. Det ska bli bra. Allt blir inte bättre eller bra för att man river dammar. Är det bara för att fiskar ska komma in på nya områden? Om det "fattas" fisk för att det är för mycket utter eller sedimentation, vem är då ansvarig? Det pekas på verksamhetsutövaren medan det finns flera aktörer som har ansvar. Intagsgaller handlar primärt om att stoppa skräp från att komma in i kraftverken. Många andra länder har varit bättre på att använda andra metoder som ljud, ljus, el, skärmar, luft etc. Erik gav exempel på en läsvärd skrift från Tyskland. Laxeleratorn i Älvkarleby har visat att det inte behövs täta galler för fisk förutom ål. Då är frågan om vad som är bästa möjliga teknik? Ska varje enskild kraftverksägare bevisa detta eller är det myndigheterna? Och vad vet domstolen om detta? Är det bra att släppa upp sik i rödingvatten etcetera? 18 SVENSK VATTENKRAFT #3 2021 Erik gav även exempel på en åtgärd där kostnaden i relation till nyttan varit tveksam. Hans genomgående budskapet var att det gäller att förstå de lokala förutsättningarna och att kunskapen borde vara högre när det gäller sådant som galler och åtgärder för fiskvandring. Johan Bladh från Energiföretagen kommenterade och tryckte på att det är viktigt att veta vilka biologiska effekter och målbilder som ska gälla och att vi behöver jobba målspecifikt. Han menade också att KMV och MSK lyfts fram som kryphål men de är snarare ramdirektivets instrument för att användas för verksamheter som vattenkraft. Riksdagsledamoten Patrik Engström (S) tackade Erik Sjölander och menade att denne satt fingret på att galler, omlöp och liknande ofta diskuteras men inte vad som ska uppnås med åtgärderna. Bilden som gavs är nyanserad och Vattenkraftens Miljöfond är en möjliggörare av stora mått, men hur tar vi steget för att komma framåt på ett klokt sätt undrade Patrik. Erik Sjölander menade att vi kan lära mer av andra länder. Alltför ofta fokuseras på specifika arter som flodpärlmussla eller lax medan andra arter bortses ifrån. Och andra nyttor av att bruka vatten som jordbruk, rekreation, elproduktion, vattenförsörjning bortses från. Att tro att alla vattendrag i Sverige skulle vara naturliga är lite tramsigt. Biotopkarteringar som görs från land gav han inte mycket för. Vi undersöker för lite. Riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) tackade också för Eriks konkreta exempel. Han underströk att det är fantastiskt att det finns tio miljarder till åtgärder och lyfte fram frågan om kompensatoriska åtgärder som en möjlighet i sammanhanget. Frågan om riskerna med dammrivning och frigörande av farliga ämnen som ansamlats genom åren diskuterades. Sara Sandberg från Fortum knöt an till frågan om forskningsresultaten och slog ett slag för att använda det som finns framtaget i form av kunskap och verktyg. Sedan behövs mer kunskap också och det är viktigt att universiteten arbetar med verkliga problem. Det behövs en palett av verktyg i verktygslådan. Thomas Sandberg undrade om det behöver byggas faunapassager när det finns uppenbart livskraftiga populationer av de vanliga målarterna. Lite kontroversiell slutsats kanske men pengarna är som alltid begränsade. Erik Sjölander menade att om en för stor del av pengarna går till advokater är inte mycket vunnet. Sara Sandberg framhöll att det är allas ansvar att pengarna ska räcka och att åtgärderna ska vara rimliga. Det är viktigt att kunna prioritera och ha en bild av förväntad nytta innan beslut fattas menade Sara. Kunskap som kommer fram under samverkansprocessen har vattenmyndigheterna förklarat sig ointresserade av. Det är domstolarna som ska göra avvägningarna menar vattenmyndigheterna. Detta är stick i stäv mot de intentioner som riksdag och regering uttryckt. Rickard Nordin hävdade att vi tappat fingertoppskänslan inom myndighetsutövningen. Landsbygdsutvecklingen och utvecklingen av energisystemet måste tydligare in i sammanhanget menade han också. Johan Bladh har pratat med domare som säger att all avvägning måste ske och vara inbyggd i normsättningen. Den stora utmaningen är att avvägningarna måste göras inom den lokala samverkansprocessen där den samlade kompetensen finns. Sedan måste den kunskapen omsättas i normsättningen men så ser inte processen ut enligt Johan Bladh. Erik Sjölander har läst många offentliga utredningar. En intressant sådan är SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete. Enligt Erik ska den som producerar ström inte inför domstol utan det borde kunna hanteras på ett effektivare sätt. Riksdag och regeringen kan se till att förenkla detta enligt Erik. Har vi fastnat i en återvändsgränd genom att normsättningen sker utan inspel från samverkan frågade Thomas Sandberg. Johan Bladh hänvisade till Vattenförvaltningsutredningen och att i väntan på att den ska genomföras måste samverkansprocessen och vattenmyndigheterna kopplas ihop med hänvisning till vad riksdagen uttryckt. En annan sak som Johan tyckte behöver förtydligas är detta med största möjliga hänsyn till riktvärdet 1,5 TWh och vattenkraftens reglerförmåga. Det går att läsa på flera sätt menade Johan. Vissa menar att större in