Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23 Ma väl TEXT ROBERT KJESSEL, SUSSAN Ö
STER . ANNA GIDGÅRD | FOTO JOHNÉR BILDBYRÅ M å väl kallar vi cn ny sida i Buffé. De n komme r at t handla o m - just de t - hu r vi ska bära oss å t för att må väl. Givetvis blir de t mycket som handla r o m kost : hu r vi kan äta got t utan at t få i oss onödig t mycket fett, o m at t kunna äta tillräckligt med te x kolhydrate r när ma n tränar. Me n de t är mycket me r än så som påverka r vårt välmående . Orka med rätt dryck A V ROBER T KJESSE L Visste du att man svettas lika mycket en kall vinterdag som på sommaren? Redan en måttlig vätskeförlust gör sportlovsaktiviteten riktigt jobbig. Idrottsfysiologen Artur Forsberg berättar hur du behåller orken i skidspår och på skridskoisar. -Genom svettning och med utandningsluften förlorar kroppen i snitt 0,5-0,8 liter vätska i timmen när man motionerar. Och redan vid 0,2-0,3 liter vätskeförlust minskar prestationsförmågan och tröttheten börjar ge sig till känna. Vid större vätskeförluster avtrubbas dessutom den motoriska skärpan, vilket kan öka skaderisken vid exempelvis utförsåkning. -Ä r motionspasset längre än 30 minuter bör den förlorade vätskan ersättas med motsvarande mängd dryck, det vill säga 0,5-0,8 liter i timmen, säger Artur och föreslår ljummen saft eller sportdryck. Sockret i drycken är viktigt för att upprätthålla blodsockerhalten. En dålig nyhet för alla älskare av afterski är att alkohol försvårar kroppens upptagning av kolhydrater, vilket gör benmusklerna sega dagen efter. Bäst inlagringsförmåga av kolhydrater har kroppen direkt efter en fysisk aktivitet. Men det gäller att sno sig på med smörgåsar, frukt med mera. Redan efter duschen är den maximala effekten borta. Sportlovsaktiviteterna tär på kroppens lager av både kolhydrater och fett. Grovt räknat förbränner en motionär 400-700 kcal/tim i längdspåret, 300-500 kcal/tim på skridskoisen, 350-500 kcal/tim i skidbacken och 250-350 kcal/tim vid promenad på plogad väg. Är vädret bistert går det åt ytterligare kalorier till att elda på under pannan, som Artur uttrycker det. Normalt sett bör den förlorade energin ersättas för att hålla kroppen i balans. Men för den överviktige tycker Artur att vinterns motion kan vara lämplig som bantning. Däremot bör alla som ställer upp i tävlingar som Vasaloppet planera maten noga. Här går det åt hela 6 000-9000 kcal, vilket ska jämföras med en normal kontorsdag där män gör av med 1 800-2 000 kcal och kvinnor 1 500 - 1 800 kcal. - Det tar 5-10 timmar för näringen i maten vi äter att nå ut till musklerna. Därför måste långa tävlings- och motionspass förberedas dagen före med kolhydratrik mat, som pasta, potatis, ris och någon söt efterrätt. Under själva passet bör blodsockerhalten stöttas med sötad dryck, russin, choklad eller frukt. Motion för hjärtat All motion är bra för kroppen. Men det finns motion som är extra bra för att få effekter på hjärta och kärl. Det det handlar om är konditionsträning. Det kan vara promenader, cykling, simning, dans eller liknande. Ansträngningsnivån ska vara 60-80 procent av maxpulsen. Det motsvarar ungefär att man är andfådd, blir lite varm och svettig, men kan prata under tiden. Motionen ska också vara regelbunden, 2-3 gånger i veckan, under minst 30 minuter. Den som har hälsa har hopp och den som har hopp har allting . Arabiskt ordspråk Hjälp mot spänningshuvudvärk Det kan hjälpa att göra så här: Börja med att dricka vatten, minst en halv liter. Sätt fingertopparna mot tinningarna och massera i små, kraftfulla cirkelrörelser. Lägg sedan handflatorna mot huvudet. Spreta ut med fingrarna och knip ihop dem med hår emellan och lyft hela hårbottnen från huvudet. Ta ett nytt grepp om hårrötterna och jobba igenom hela huvudet. I nacken kan man arbeta med knutna händer. "Lyften " gör att cirkulationen kommer igång och tar bort spänningar. Sussan Öster > Jag har hört att man ska äta fett samtidigt som man äter morötter. Stämmer det? Ja, det kan vara bra för näringsupptaget, enligt Statens Livsmedelsverk. Morötter, spenat, grönkål, broccoli och röd paprika innehåller höga halter av karoten. När vi äter de här grönsakerna så vill vår kropp omvandla karotenet till A-vitamin. A-vitamin är ett fettlösligt vitamin vilket innebär att denna omvandling sker i närvaro av fett. Vanligtvis innehåller en måltid fett i någon form, men om du enbart skulle äta rivna morötter sär det lämpligt att tex droppa lite olja på dem, eller prova att lägga de rivna morötterna på en knäckebrödsskiva med lätt- eller bordsmargarin. De saftiga morötterna tillsammans med matfettet och brödet framhäver den mustiga rågsmaken. Karoten har också förmåga att inaktivera fria radikaler och ingår därför i gruppen antioxidanter.A-vitamin är bl a bra för ögon, hy och hår och motverkar infektioner. Färdigt Avitamin finns främst i lever, tonfisk och ägg. Sussan Öster - S _m 1 Feta fakta Om man använder 2 msk mindre matfett, med 80 procents fett, per dag blir det nästan 9 kg fett på ett år! Om man dricker en halv liter standardmjölk per dag och byter till lättmjölk blir det 4 kg mindre fett på ett år. Mättat fett höjer kolesterolvärdet i blodet medan fleromättat och enkelomättat sänker det. Fleromättat fett finns framför allt i livsmedel från växtriket och i fisk. Några exempel är olika matoljor, mjuka margariner, lax, strömming, sill och makrill.
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32