Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5 Lokala & naturliga kök är trendiga i
Kanada De t här är andra avsnittet i Buffés serie Kocklandslagets underbara värld. De n här gången får vi följa med Mathias Pihlblad till Kanada - ett land som i mång t och mycket liknar Sverige. TEXT KARSTEN THURFJELL | FOTO PETER CEDERLING & LARS PAULSSON [MAT] | RECEPT MATHIAS PIHLBLAD • Nä r Mathia s Pihlblad kom till British Columbia , Kanadas mes t västliga provins , fann han mång a likhete r me d Sverige . De t är glesbefolka t me d storslage n natur , väldiga skoga r oc h berg , tusental s sjöar oc h floder. Jordbruke t är småskalig t och de t finns mvcke t vil t och fisk, te x älg , ren , lax oc h sill. Kana - densarn a älskar at t vandr a i naturen , jaga och fiska. Oc h de t finns e n urbefolknin g som en - vis t hålle r fast vid e n livsstil so m skiljer sig från de t modern a samhället . Me n tänke r ma n på kusten s fjordlandskap och lillebrors - komplexe t gentemo t de t stora grannlande t så passa r liknelsen nästa n bättr e på Norge.. . Kanada s befolkning är lika sammansat t som USA:S , kanske bä r invandringe n lite me r nord - Buffé 2•2000 lig prägel , hä r bo r t ex mång a finnar. På senare ti d ha r delstaten s huvudsta d VancoLiver haft et t stor t asiatiskt inflöde , och matmässig t passar dett a väl iho p me d de t europeisk t präglad e köket . Ma n bruka r säga at t British Columbia s invånare hellre väljer fisk och ris , till skillnad från d e kött - och potatisätand e präricborn a längre inå t landet . Fråga r ma n trakten s kocka r efter influenser hålle r d e fram råvarorn a i sig som de n viktigast e faktorn , och i et t friskt namrlig t klima t får d e e n viss "styrka". Annar s rö r de t sig me r o m fusion än influenser. De t finns så många olika ingredienser ida g at t de t bara är at t blanda . Fisk , skaldjur, vilt, ekologiska grönsaker . Precis som i Sverige ha r miljömedvetande t vuxi t sig starkare , int e mins t efter larm - rapportern a o m genmanipulerad mat . Trende n går mo t enkla rätte r gjorda p å nog a ursprungsbe - tecknad e råvaror . Dett a gå r hel t i linje med indianerna s mathållning , ur - sprungsbefolkninge n som stark t artikulera t sit t samspe l med naturen . Hä r finns et t hundrata l indianstammar , och to m totem - pålarna , som här förekomme r ymnigas t i världen , gestalta r naturen s näringskedja - en ör n sitte r p å e n björ n som sitte r på en val so m vilar p å en lax - uta n laxen rubba s allt. Vi besöke r Cowicha n Nativ e Village , et t indiansk t kultur - centrum på Vancouve r Island , oc h får följa spjutfiske från kanot . Mathia s får sedan lära sig at t trä up p laxen på spet t oc h halstra de n i en öppe n grop . Västkustindianern a ha r alltid ägna t sig å t fiske, och levt väl på det . Jus t n u är tyvärr laxen på tillbakagång , me n skaldjursbestånde t är oerhör t rikt , med olika sorter s räkor , småkrabbo r oc h snäckor . Indianern a har i årtusende n gåt t i strandkanten unde r eb b oc h plocka t snäcko r som kokat s me d hjälp av upp - hettad e stena r i kärlet. Proble - me t va r at t tändern a nötte s ne r av all san d so m följde med.. . E n populä r tradition är "fritters " sm å friterade bulla r av skaldjurssmet , som Mathia s tilllaga r me d krasse och pepparro t för Buffé. N u ägna r sig mång a åt at t återupptäck a d e indianska tradi - tione r so m 200 års kolonisation försök t undertrycka . I skogarna finns masso r av ätliga växter och bär , vars användand e ä r så got t so m bortglömt . •
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32