Dialäsen 1
pens behov och ökar faktiskt sin funktion för att
kompensera, förklarar Lars. Donationernas framgångsmarsch fortsätter Förra året genomfördes i Sverige det högsta antalet njurtransplantationer någonsin, dels tack vare ett framgångsrikt arbete med att öka njurdonation från levande donatorer men även från avlidna. Dessutom har resultaten vid njurtransplantation förbättrats och transplanterade njurar varar längre. Antalet individer i Sverige med fungerande njurtransplantat har därför successivt ökat och är idag större än antalet patienter i dialys. En ensam kvarvarande njure har en mycket stark förmåga att klara kroppens behov, förklarar Lars Wennberg. immunologin tillät en donation mellan makarna. Det fick inte finnas någon risk att njuren skulle stötas bort. Parallellt fortsatte Inger att banta. Hon berättade inte för någon på viktväktarna vad den egentliga drivkraften var. När Inger hade kommit ned till »matchvikten« 76 kilo träffade paret en koordinator som satte datum för operationen till slutet av februari. På operationsdagen gick allting fort. Inger togs in och sövdes. Operationen utfördes med handassisterad titthålsteknik. Ett kortare snitt lades i bikinilinjen, tre små ingångar togs på sidan. På operationsbordet fylldes buken upp med gas för att kunna se och lättare komma åt njuren. – En njurdonation med titthålsteknik beräknas ta ungefär två till tre timmar. Ingers operation flöt helt komplikationsfritt och var färdig efter mindre än två timmar, berättar Lars. Inger var något svårväckt men allt hade gått bra och hon hade alls inte ont. Även Leifs operation hade varit komplikationsfri. Redan på söndagen fick Inger åka hem medan Leif fick stanna på sjukhuset två veckor, vilket är standard för alla transplanterade på Karolinska i Huddinge. – Levande donatorer kan ibland känna sig trötta och medtagna efter operationen, därför blir patienten oftast sjukskriven ett antal veckor för återhämtning, förklarar Lars. Efter fyra veckor kontrollerades såret och att Inger mådde bra. Nya blodprover togs och man tog ställning till om sjukskrivningen skulle behöva förlängas. Uppföljning gjordes återigen efter tre månader. Någon förlängd sjukskrivning behövdes inte i Ingers fall. Inger informerades dock om att det i framtiden var extra viktigt att fortsätta leva sunt och att undvika hälsorisker. – En njurdonator kan leva ett helt normalt liv och risken för framtida komplikationer är mycket liten. En ensam kvarvarande njure har en mycket stark förmåga att klara krop14 – Inom Sverige och Skandinavien ses jämngoda resultat och vid internationell jämförelse är resultaten väldigt goda, säger Lars. Donationerna har därtill kommit upp i åldrarna. Medan det förr överhuvudtaget inte var aktuellt med donation mellan patienter över 65 ses det nu inte några oöverstigliga hinder. Bättre hälsoläge och metoder har gjort att det är där ökningen varit störst. Vem som helst kan vara en levande njurdonator Det finns inga absoluta hinder för vem som kan donera till vem. – Det kan vara en god vän, det kan vara en jobbkollega, det kan till och med vara en anonym, altruistisk donator. Förutom att alla nödvändiga medicinska kriterier måste vara uppfyllda är det viktigt att säkerställa att donationen sker frivilligt och har föregåtts av god information om vad det hela innebär. Till exempel att en operation alltid medför risk för komplikationer. – Riskerna vid njurdonation är dock vanligen mycket små, inskjuter Lars. Det finns idag väldigt få absoluta hinder mot njurdonation. En bedömning görs från fall till fall och donatorns säkerhet har högsta prioritet. En helhetsbedömning görs även i relation till behovet och mottagarens situation. Alla bedömningar görs multidisciplinärt och flera specialister är alltid involverade. Ibland måste man ta beslutet att säga nej och försöka förklara varför en levande njurdonation inte är lämplig i det aktuella fallet. I en del fall kan det finnas andra tänkbara levande njurdonatorer. – Men en njurtransplantation med avliden donator är också ett mycket bra behandlingsalternativ och även här har resultaten förbättrats påtagligt, säger Lars. Eftersom Sverige har en snabbt växande invandrad population kan även utländska donatorer komma ifråga. Det förekommer att utländska donatorer reser till Sverige för att donera till en släkting eller vän. En viktig del som kontrolleras noggrant är att uppföljningen i hemlandet fungerar, att de blir omhändertagna och får samma vård som i Sverige. För att öka möjligheterna att genomföra transplantation med levande donator har landets fyra njurtransplantationsenheter precis startat ett njurbytesprogram. Syftet med programmet är att möjliggöra njurbyten mellan sinsemellan immuDIALÄSEN 5.2015