Dialäsen 1
NYHETER Samband mellan stora järndoser och mortal
itet Intravenöst järn behövs i behandlingen av renal anemi hos patienter med bloddialysbehandling. Förskrivningen har ökat över tid. Det är dock oklart vilka hemoglobinnivåer som är optimala och vilka strategier som är säkrast för att nå rätt balans mellan erytropoetinstimulerande läkemedel och järn. Tidigare studier har antytt ett samband mellan höga järndoser och mortalitet. DOPPS-studien (Dialysis Outcomes and Practice Patterns) har bekräftat samband mellan stora järndoser och ökad dödlighet. DOPSS är en internationell prospektiv cohort studie av vuxna bloddialyspatienter. I den aktuella studien ingick 32 435 patienter i 12 länder, däribland Sverige. Studien visar att järndoser mellan 100-199 mg/månad var vanligast. Jämfört med detta intervall var riskerna för död desamma om dosen var 0-99 eller 200-299 mg/månad. Däremot sågs ökad mortalitet vid doser över 300mg/månad. Vid beräkning av dos gentemot vikt sågs en 26 procent ökad risk att avlida vid doser högre än 6 mg/kg per månad, och ytterligare förhöjd risk, 32 procent, för just hjärtkärl-död. Studiens författare konkluderade med att efterlysa stora randomiserade studier av järnbehandling i olika doser, med tillräckligt lång uppföljningstid för att kunna studera hjärtkärlsjukdom, infektioner och överlevnad. Källa Bailie G et al. Kidney International 2015; 87: 162-168 Njurtransplantation med transvaginal robotteknik Två franska kirurger har använt en robot för att ta ut en njure från en levande kvinnlig donator och transplantera in den hos en kvinnlig mottagare. Denna operation är ett framgångsrikt steg för att minska den invasiva kirurgin. Doktorerna Nicolas Doumerc och Frederico Sallusto från Toulouse Rangueil Teaching Hospital, genomförde en njurtransplantation mellan en 44-årig kvinna och hennes 43-åriga syster. De använde sig av transvaginal teknik, med hjälp av en så kallad da Vinci robot. Doktor Doumerc är specialist på robotteknik inom urologi medan doktor Sallusto är njurtransplantationskoordinator. »För första gången använde vi flera olika transplantationstekniker under samma operation, transvaginal njurtransplantation och robot-assisterad kirurgi för att ta ut och transplantera njurar«; säger doktor Sallusto. Roboten består av en kontrollkonsol, en patientmodul som har kirurgiska instrument fästa i dess fyra interaktiva armar och en endoskopisk kamera. Vid konventionell kirurgi måste man göra en incision som är cirka 12 cm lång eller lika stor som njuren, men när det franska teamet tog ut njuren vaginalt, var åtta centimeter tillräckligt. Organet, som placerades i en plastpåse insmord i gel gled med hjälp av roboten igenom vaginalväg6 gen. Det tog 2,5 timmar att ta ut njuren med robotkirurgi och tre timmar att sätta in den, jämfört med fyra till fem timmar för öppen kirurgi. I Frankrike har man använt robotkirurgi sedan 2011. I hela världen har cirka hundra patienter transplanterats med denna metod, från både avlidna och levande givare. »Den här tekniken kommer att gynna patienter som inte är lämpliga för öppen kirurgi, till exempel överviktiga, som annars löper ökad risk för bland annat sårinfektioner. Vi hoppas också kunna utföra transplantationer på män via deras navel«, avslutar doktor Doumerc. Källa Publicerad i European Urology 2015. DIALÄSEN 5.2015 INTUITIVESURGICAL.COM